Dagens PS

Fem svenska konceptbilar som överraskade

Konceptbilar
Venos Bilo är en av den svenska bilhistoriens stora utropstecken. (Foto: Svensk Motor Tidning)
Anders Værnéus
Anders Værnéus
Uppdaterad: 16 feb. 2023Publicerad: 16 feb. 2023

Konceptbilar är långt ifrån en ny företeelse. Även i Sverige har bilindustrin skruvat ihop bilar som aldrig kom ut på marknaden. Här är fem av de mest uppseendeväckande.

ANNONS
ANNONS

1. Venus Bilo

Bilen utan märke. Eller – visst – det satt ett Volvo-märke i grillen men det var också det enda som skvallrade om det futuristiska fordonets bottenplatta.

Pappa till Venus Bilos tillkomst var entreprenören och telefon-sonen Gustaf LM Ericsson.

Konceptbilar

Gustaf LM Ericsson vid dörren på sin Venus Bilo. Notera de specialtillverkade väskorna framför bilen. Var och en med sin egen plats “ombord”. (Foto: Idrottsbladet)

Med en plånbok rejält stor efter fadern Lars Magnus Ericsson skapande av den moderna telefonen, fanns alla möjligheter för den Sociala och tekniskt nyfikne Gustaf att utveckla sina hobbies utan större åthävor.

Grunden till Venus Bilo vad chassiet till en Volvo PV655 som sedan Gustaf LM hade ritat en futuristisk kaross till. Karossen liknade inte något som tidigare setts på vägen. Med hels släta sidor utan fotsteg eller skärmar ökades volymen märkbart i bilen.

Alla utrymmen “inombords” var dessutom utnyttjade som stuvutrymmen för de nio specialtillverkade väskor som var och en hade sin speciella plats.

ANNONS

Senaste nytt

Pressvisning på Lidingö

ANNONS

Gustaf LMs ritningar förverkligades 1933 av Nordbergs Karosserifabrik i Stockholm och högtidig pressvisning av den mörkblå och bengula bilen skedde på innergården på Gustaf LMs Villa Roskull på Lidingö.

Under det kommande året blev Venus Bilo utan konkurrens Sveriges mest omskrivna bil. Dock gjorde lågkonjunkturen och Kreuger-kraschens eftermäle, att tajmingen för en produktion var minst sagt usel.

Var är den idag?

Många är de som försökt spåra bilen. De sista spåren är ögonvittnesberättelser från Danmark i slutet på 1950-talet. Sedan dess är den försvunnen.

Läs mer här:

Om Venus Bilo

2. Philipin

Planerna på en ny svensk folkbil började gro hos bilmagnaten Gunnar V Philipson i början av 1940-talet. Som återförsäljare av den tyska folkbilen DKW, hade han sett vilka volymer den hade sålt innan andra världskrigets utbrott, och förstod att det skulle finnas ett enormt sug efter billiga och enkla bilar när kriget till slut ändat.

ANNONS
Konceptbil

Det var denna bil, framtagen på eget initiativ av Gunnar V Philipson, som ställdes mot SAAB 92. SAAB vann…. (Foto: ur Philipsons arkiv)

Med en kopia på chassiet till DKW F8 som utgångspunkt, konstruerades två varianter av en enkel tvådörrars folkbil. Den ena i stort sett en moderniserad förkrigs-DKW medan den andra var en helt ny strömlinjeformad konstruktion.

Efter stormöte på fabriken i Augustendal utanför Stockholm beslutades det att satsa på den egna konstruktionen, som fått arbetsnamnet Philipin.

Konkurrenten SAAB

Men samtidigt som arbetet pågick med Philipin, började det läcka ut nyheter om att SAAB i Linköping planerade att bygga en likvärdig bil som Philipin. Efter många turer mellan de båda tilltänkta biltillverkarna, drog SAAB det längsta strået.

En oskriven överenskommelse mellan bolagen gjordes där Philipson lade ned sina bilplaner mot att de fick ensamrätten på den nya SAAB-bilen fram till 1951.

3. Volvo Philip

Efter succén med Volvo PV 444 i Europa började Volvoledningen att snegla på den enorma USA-marknaden. Men för att lyckas där så krävdes det en helt annan bil än PV 444. Trodde man!

ANNONS
Konceptbil

Med klara amerikanska linjer skulle Volvo Philip erövra USA-marknaden. Men Volvos ledning vågade inte hela vägen fram. (Foto: Volvo)

Designern Jan Wilsgaard sattes 1952 på att ta fram en större fyrdörrars bil med linjer och stil anpassad för USA. Wilsgaard återkom med ritningar på en pampig sedan bärande klara amerikanska linjer.

Faktiskt så klara att biltillverkaren Kaiser hörde av sig och hävdade att Philip, som arbetsnamnet på den nya Volvon var, var mer eller mindre en kopia på Kaiser 1951.

En ny V8-motor

Under huven satt en ny-utvecklad 3,5-liters V8 som gav både prestanda och det korrekta ljudet. Men trots att allt verkade rätt, vågade nog inte den konservativa Volvo-ledningen ge grönt ljus för produktion av Philip.

Det blev endast en byggd som idag står på Volvos museum i Göteborg.

4. OBC Mantorp

Att bilen togs fram under 1970-talet, borde inte gå någon förbi. Stilen ansågs då vara helt rätt. Idag – njaej… (Foto: Broschyrmaterial)

ANNONS

OBC står för Ottmar Beckmann Cars Ab och Ottmar Beckmann var också mannen bakom bilen. Syftet var att ta fram en svensk superbil som på allvar skulle kunna utmana bland annat Ferrari och Lotus.

Style, Sport and Safety

Målet var att skapa en bil som kunde infria Style, Sport and Safety. Stilen var “lätt” avklarad, Men en kantig kaross enligt tidens ideal, var den rätt. Sport skulle infrias med hjälp av en potent BMW-maskin monterad mitt i bilen.

Safety tog konstruktören sig an genom ett nytt skumplastsystem som skulle dämpa skadorna vid krock.

Vid pressvisningen uppgavs det att den snart skulle vara klar för serieproduktion. Men så blev det aldrig. Det blev bara prototypen byggd inan projektet lades ned.

5. Den Jungnerska elbilen

År 1900. Platsen är Stureplan i centrala Stockholm. PÅ det fashionabla Hôtel Anglais sitter en grupp människor och räknar antal gånger som en liten bil passerar dem utanför fönstret.

En av herrarna är Waldemar Jungner. Uppfinnare och allmängeni. Det är han som byggt bilen och det är också han som bjudit in de övriga journalisterna, ingenjörerna och investerarna för att bevista skådespelet.

ANNONS
Konceptbil

Såhär såg Waldemar Jungners fantastiska el-bil ut. Hade inte livet i stort varit emot Jungner så hade kanske bilhistorien skrivs på ett annat sätt. (Foto: Wiki Commons)

Syftet var att bevisa förträffligheten i det nya batteri Jungner ägnat all sin ekonomi och tid åt de senaste åren.

Jungner hade bytt ut de traditionella blyelektroderna mot anda metaller och dessutom bytt elektrolytvätskan mot en basisk istället för en sur. Resultatet hoppades han skulle bli både hållbarare batterier och mer driftsäkra.

Utklassade konkurrenterna

Bilen körde sin slinga i staden i hela 12 timmar innan kraften tog slut i batteriet. Och hade under den tiden avverkat hela 148,5 km på en laddning.

Detta var uppseendeväckande då de konkurrerande elfordonen endast hade en praktisk räckvidd på ca 30-40 km.

Konceptbilar

Waldemar Jungner hade kunnat revolutionera den svenska bilindustrin med sin elbil. (Foto: Riksarkivet)

Waldemar Jungners batterier och hans egenhändigt konstruerade elbil, kanske hade förändrat bilmarknaden om inte en förödande eldsvåda i hans fabrik samt en bitter patentstrid med den store amerikanska uppfinnaren Thomas Edison, hade sugit musten ur projektet.

ANNONS

Nu blev det bara ett utropstecken i bilhistoriken som Jungner lämnade efter sig. Och elbilens genombrott fick vänta ytterligare 110 år.

Läs mer:

Fler svenska konceptbilar

Audis nya konceptbil

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

ANNONS
Egen rådgivning för egenföretagare

Egen rådgivning för egenföretagare. För dig som är egenföretagare ser vardagen och arbetslivet lite annorlunda ut jämfört med en anställd. Därför har Unionen Egenföretagare en speciell medlemslinje för egenföretagare.

Kontakta Unionen
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS