Två tidigare Izettle-chefer har byggt en AI-plattform som ger skogsbolag koll på sina marker i realtid via satellitbilder. Terra Labs har redan skrivit avtal med Sveriges tre största skogsägarföreningar, tiodubblat omsättningen på ett år – och tackar nej till uppköpserbjudanden från industrin själv.
Svensk AI-startup lockar Sveriges skogsjättar: Tiodubblad omsättning på ett år
Terra Labs, grundat av Peder Stahle och Adam von Corswant, kombinerar satellitdata och AI för att ge skogsbolag realtidsanalyser av sina skogstillgångar.
Tillväxten är kraftig. Omsättningen ökade från 1 miljon kronor 2024 till 9,6 miljoner kronor 2025, en nästan tiofaldig ökning, samtidigt som förlusten växte från 10 till 33 miljoner kronor i takt med expansionen. ”Industrin kommer effektiviseras enormt”, säger Stahle till Breakit.
Från Izettle till skog och mark
Både Peder Stahle och Adam von Corswant kommer ursprungligen från IZettle och var bland de första anställda på där. IZettle köptes av PayPal för 19 miljarder kronor 2018.
Med Terra Labs har man redan tecknat avtal med Sveriges tre största skogsägarföreningar: Södra, Mellanskog och Norra Skog.
Snabbare övervakning med AI
Varför är det här viktigt för skogsbolagen? I dag bygger stora delar av skogsplaneringen på manuella inventeringar och uppskattningar som snabbt blir inaktuella.
Med satellitbaserad realtidsdata kan bolag i stället upptäcka insektsskador, stormfällningar eller tillväxtavvikelser långt snabbare än i dag.
Precision forestry
Den här utvecklingen har fått namnet ”precision forestry”. Marknaden väntas växa kraftigt de kommande åren, med globala uppskattningar som pekar på en årlig tillväxttakt på mellan 6 och 9 procent fram mot 2030-talet.
Liknande initiativ finns redan hos finska Stora Enso. Och Metsä Group har på samma sätt byggt en tjänst tillsammans med finländska Collectivecrunch som ger skogsägare uppdaterade kartor över barkborreskador flera gånger per sommar.
Avfärdar uppköp
Trots intresse från skogsindustrin att köpa upp bolaget avfärdar grundarna en snabb försäljning. ”Vi tycker att möjligheten att bygga ett globalt teknikbolag inom den här kategorin är betydligt mer intressant”, säger Stahle.
Bolaget backas av investeringsbolaget Cofounded Capital, vars ägare inkluderar techprofiler som Hjalmar Winbladh, Jacob de Geer och Patrick Söderlund. Man planerar nu internationell expansion utanför Sverige.
Storskalig planering
Om Terra Labs lyckas bygga ut plattformen till fler branscher, som bolaget själva pekar ut inom vindkraft, gruvor och elnät, kan satellitanalysen bli en standardkomponent i hur stora markägare planerar sin verksamhet.
Utvecklingen pekar mot en bransch där beslut som tidigare byggde på stickprovsinventeringar vart femte eller tionde år i stället kan uppdateras kontinuerligt, nästan i realtid.
AI-data istället för uppskattning
Den ökade precisionen kan få konkreta konsekvenser längre fram. I dag bygger mycket av skogsbrukets planering på uppskattningar snarare än exakta mätningar.
Detta för att virkesvolymer, tillväxttakt och avverkningsmognad ofta beräknas med viss marginal. Med AI-analyserade satellitbilder som uppdateras löpande kan den marginalen krympa väsentligt.
Det gör det möjligt att upptäcka skadeangrepp, torkstress eller stormskador innan de hunnit sprida sig över stora arealer.
Flera optimeringar
På sikt talar branschbedömare om att den här typen av data kan användas för att optimera allt från gallringstidpunkter till virkestransporter.
Totalt sett skulle detta både sänka kostnader för skogsföretagen, samtidigt som skogens tillväxt kan utnyttjas mer effektivt.
Samma sak för gruvor
Det finns liknande fördelar med AI-användning för till exempel elnät eller gruvor.
En gruva som övervakas kontinuerligt i stället för genom periodiska inspektioner ger både snabbare varningar vid avvikelser och bättre underlag för långsiktiga investeringsbeslut.
Om den utvecklingen slår igenom brett riskerar bolag som fortsätter luta sig mot äldre, manuella metoder att hamna efter rent kostnadsmässigt.
Alltså precis den typen av press som kan tvinga fram ett snabbare teknikskifte i flera kapitaltunga branscher samtidigt.
