Norska storbanken DNB varnar för en ny typ av bedrägeri där kriminella specifikt jagar personer med behörighet till företagskonton. Under juni och juli försökte bedragare komma över omkring tio miljoner norska kronor. Banken misstänker att svenska kriminella nätverk ligger bakom.
DNB varnar: Så går samtalet till när bedragare jagar din arbetsgivares pengar
Bedragare använder en ny metod för att komma över företags pengar. Polisen talar om det som vishing. En blandning av voice och phishing.
Ringer upp
Så här går ett typiskt samtal till, enligt Sebastian Takle, chef för DNB:s avdelning för finansiell cyberkriminalitet:
Det börjar med ett vanligt nätfiskemeddelande via sms eller mejl. Kort därefter ringer någon upp och utger sig för att representera banken eller polisen, och hävdar att det finns ett problem med säkerheten kring BankID.
Offret övertalas att logga in eller legitimera sig. Och därifrån tar sig bedragarna vidare från personens privata bankkonto till de företagskonton personen har behörighet till.
Företagskonton i fokus
Metoden i sig är inte ny. Det som förändrats är målet: i stället för att nöja sig med vad som finns på ett privatkonto, jagar bedragarna nu tillgång till betydligt större summor på företagens konton.
”Det är den enkla anledningen till att bedragarna flyttat måltavla. Ett privatkonto rymmer sällan fem miljoner kronor. Ett företagskonto gör det”, säger Takle till E24.
Bedragarna jagar miljonbelopp
Ökningen har gått snabbt. I juni registrerade DNB två bekräftade fall, i juli hade siffran stigit till tio. Sammanlagt försökte bedragarna komma över omkring tio miljoner norska kronor under de två månaderna, med ett enskilt försök på så mycket som fem miljoner.
Banken uppger inte hur mycket som faktiskt försvann, men säger att en stor del stoppas innan pengarna lämnar kontot.
Spåren leder till Sverige
DNB pekar inte ut någon specifik grupp, men banken känner igen tillvägagångssättet från Sverige och hade redan 2023 kontakt med svenska polisens Nationella operativa avdelning om samma problem.
”Vi är säkra på att det här inte är slumpmässigt”, säger Takle.
Vishing
Metoden som DNB beskriver liknar det svensk polis kallar vishing, en sammandragning av ”voice” och ”phishing”.
Vishing har blivit den vanligaste formen av bedrägeriförsök. Under 2025 anmäldes 25 199 försök till vishingbedrägeri, vilket motsvarar 75,2 procent av alla anmälda försök till bedrägeri. Det är en ökning med åtta procent jämfört med året innan.
Försöker hitta nya måltavlor
Det DNB:s varning visar är att vishing inte bara är något som drabbar privatpersoner. Bedragarna ser att det finns än mera lönsamma måltavlor när man ger sig på företag.
DNB:s eget bedrägeriskydd fångade under 2025 upp försök motsvarande 3,3 miljarder norska kronor, en ökning med omkring 30 procent från året innan – och enligt banken stoppades ungefär 90 procent av försöken innan pengar hann försvinna.
Så undviker du att bli lurad
BankID:s råd är enkelt: den som blir uppringd av någon som utger sig för att representera banken eller polisen och ber om koder eller inloggning bör genast avsluta samtalet och själv kontakta banken via dess officiella kanaler.
Banker ringer aldrig upp och ber en logga in eller uppge koder, och det går inte att koppla samtal mellan olika banker, myndigheter och företag.
Dubbel signering
För företag krävs ett extra lager av skydd, eftersom den som har behörighet till ett företagskonto riskerar mer än sina egna pengar.
Flera svenska storbanker rekommenderar konkreta rutiner: dubbel signering vid betalningar, så att ingen enskild anställd ensam kan godkänna en överföring; regelbunden genomgång av vilka som faktisk har betalningsbehörighet och till vilka beloppsgränser.
Det är även bra med en fast regel om att aldrig genomföra en transaktion enbart utifrån ett mejl eller en muntlig begäran, utan att alltid dubbelkontrollera större eller oväntade betalningar muntligt på ett telefonnummer man själv sökt fram. Inte det nummer den som hör av sig uppger.
Och att regelbundet utbilda personal i hur den här typen av bedrägerier går till, inklusive de klassiska varningstecknen kring stress och brådska, lyfts genomgående fram som ett av de mest effektiva skydden.
