För tio år sedan fick humanister rådet att lära sig koda. Nu riskerar programmerarna att ersättas av AI – medan filosoferna rekryteras av bolagen som bygger tekniken. Sokrates har gjort comeback, den här gången med passerkort till Silicon Valley.
AI-bolagen dammsuger universiteten på filosofer
I USA var 7 procent av dem som hade studerat datavetenskap arbetslösa under 2024. Bland filosofiutbildade var siffran 5,1 procent.
AI-företagen anställer numera filosofistudenter redan före examen. Även akademiker lämnar universiteten för teknikindustrin. Yale-professorn Luciano Floridi beskriver flykten från filosofiinstitutionerna som en “blödning” i The Economist.
Shorts på kontoret – mer accepterat med nya generationen
Män i shorts på kontoret har länge varit ett känsligt ämne inom modevärlden. Trots att klädkoder på många arbetsplatser blivit betydligt mer avslappnade
Sokrates ska få AI att sluta fjäska
En viktig anledning är att dagens AI-modeller ofta är överdrivet inställsamma. De håller gärna med användaren, även när användaren har fel.
Den sokratiska metoden bygger i stället på följdfrågor, motsägelser och tydligare resonemang. En AI som tränas på det sättet kan bli mindre intresserad av att smickra och mer intresserad av att faktiskt ha rätt.
Det handlar också om ödmjukhet. Sokrates berömda insikt var att visdom börjar med att förstå hur lite man vet. När samma försiktighet byggs in i AI kan modellen bli mindre tvärsäker och bättre på att erkänna osäkerhet.
Google DeepMinds seniora filosof Iason Gabriel menar att filosofiskt arbete har bidragit till färre hallucinationer, alltså när en AI hittar på fakta med samma självförtroende som en dåligt påläst middagsgäst.
ChatGPT hjälpte familj vinna 45 000 – ”bara början” lovar Zuckerberg
Att tolka EU:s flygpassagerarförordning är inget de flesta gör för nöjes skull. Men när en strandsatt familj lät ChatGPT göra jobbet slutade det med
Företagen bygger in en moral
Filosofi används också för att bestämma vilka värderingar en AI ska följa.
IBM låter företagskunder justera balansen mellan principer som individuell frihet och social harmoni. Ett företag kan alltså i praktiken välja vilken sorts moral dess AI ska luta åt.
Anthropic, bolaget bakom Claude, har skapat en 78 sidor lång “konstitution” för modellen, byggd på bland annat Immanuel Kant, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Apples användarvillkor.
Internt kallas dokumentet för Claudes “själ-dokument”. En ganska modern själ: Kant, mänskliga rättigheter och juridisk text om vad man får göra med sin Iphone.
Ska AI följa regler – eller välja det minst dåliga?
Filosoferna arbetar framför allt med två etiska modeller.
Pliktetik bygger på fasta regler: ljug inte, tvinga inte människor och behandla inte någon som ett verktyg. Konsekvensetik bedömer i stället handlingar efter resultatet. OpenAI:s ChatGPT och Googles Gemini beskrivs som mer konsekvensinriktade.
Problemet uppstår när alla alternativ är dåliga. En självkörande bil kan tvingas välja hur en oundviklig olycka ska ske. Ett militärt AI-system kan väga ett mål mot risken för civila dödsfall.
Då räcker det inte att skriva bättre kod. Någon måste bestämma vad som är rätt – eller åtminstone minst fel.
Kritiker varnar samtidigt för “moralisk avträning”. Om datorerna börjar fatta våra etiska beslut kan människor bli sämre på att göra egna bedömningar.
Det verkar alltså finnas gott om jobb för filosofer framöver. Programmerarna får kanske börja läsa Platon på lunchen.
Därför är det så svårt att ändra sig – och så blir du bättre på det
Att lära sig nya saker och ändra sig är viktigt. Forskning visar att våra hjärnor gärna håller fast vid gamla ”sanningar”, även när de blivit motbevisade.
