Två svenska bolag har pressats på mångmiljonbelopp efter samma mall. Båda gångerna började det med en affärstvist. Båda gångerna slutade det med sprängmedel och hot från kriminella nätverk. Notan för svenskt näringsliv: närmare 100 miljarder kronor per år.
Det började med en faktura och slutade med en bomb. Kriminella kostar 100 miljarder
I augusti förra året dök en företagsrådgivare i 50-årsåldern upp på ett utlandsägt tjänsteföretags kontor i Stockholm. Han ansåg sig lurad på 6 miljoner kronor efter att hans eget bolag gått i konkurs.
Med sig hade han en påstådd kollega. Under mötet ringde duon upp en okänd person på högtalartelefon som meddelade att ärendet ”skickats till grabbarna i Stockholm”, enligt åklagare Marie Skeppstedt Törnströms åtal, som Dagens Industri först rapporterade om.
Företaget anlitade ett säkerhetsbolag. Trots att kravet bedömdes som grundlöst betalade ledningen ut 3,1 miljoner kronor.
Det hjälpte inte.
Nya krav kom. Rådgivaren sa sig ha lämnat landet och att ”grabbarna” inte var nöjda. Den 4 november 2025 placerades en termosbomb utanför kontoret i centrala Stockholm. Den detonerade aldrig på grund av tekniska problem. Men flera chefer fick hotmeddelanden till sina mobiler, signerade ”team fox”.
Rådgivaren häktades. Fyra medhjälpare greps. Samtliga har åtalats vid Stockholms tingsrätt. Ali Namdar, 21, Foxtrot-ledare och en av Europas mest eftersökta, misstänks ha beordrat bombdådet. Dom väntas den 8 juli.
Ett fall som liknar ett annat
Händelseförloppet är nästan identiskt med det som drabbade Joachim Kuylenstierna, grundare av börsnoterade Fastator, två år tidigare.
Hösten 2023 fick Kuylenstierna hotfulla Whatsapp-meddelanden med krav på 100 miljoner kronor. Personerna bakom hade enligt SVT misstänkta kopplingar till Foxtrot. När han inte betalade brandbombades en kollegas villa. Kuylenstierna lämnade både vd-posten och styrelsen. Fastator-aktien föll.
Åtta personer åtalades. Fem dömdes. Gärningsmannen fick ett år och tio månader i tingsrätten. Svea hovrätt skärpte i oktober 2025 straffet till fyra år och tio månader och omklassificerade honom till gärningsman.
Samma steg, samma eskalering
Steg ett: en affärskonflikt. Steg två: kriminella kopplas in. Steg tre: hot. Steg fyra: våld.
I det nya fallet gick det från fakturatvist till bomb på tre månader. I Fastator-härvan från mordbrand till att vd:n lämnade bolaget.
I båda fallen vände sig företagen till privata säkerhetsbolag innan de gick till polisen. Det är inte ovanligt. Andelen företag som utsätts för hot och utpressning har trefaldigats sedan 2017 till cirka 10 000 per år. Fyra av tio anmäler aldrig.
”Jag får många samtal från företagare, men när det gäller hot är anmälningsbenägenheten katastrofal”, säger Tobias Adielsson på Företagarna till Realtid.
Kriminella kostar 100 miljarder per år
Priset för den här utvecklingen är inte abstrakt. Direkta kostnader, säkerhetsinvesteringar och förlorade intäkter kostar svenskt näringsliv närmare 100 miljarder kronor per år, enligt Svenskt Näringsliv.
Tiotusentals företagare överväger att flytta eller lägga ner. Sverige har numera fler sprängdåd än Colombia. Kriminella nätverk har parallellt etablerat egna bolag inom bygg, restaurang och taxi.
Stängda dörrar
Hela rättegången i det nya fallet hålls bakom stängda dörrar. Anledningen är hotbilden.
”Det påstås att fysiska personer fruktar för sina liv”, förklarar rådman Thomas Arvefors.
Ali Namdar, häktad i sin frånvaro, jagas fortfarande. Även norsk polis efterlyser honom efter misstänkta våldsattacker i Oslo.
