Spotify-grundaren Daniel Eks försvarsbolag Helsing har presenterat CA-1EA på flygmässan ILA i Berlin. Det är ett obemannat flygplan som ska störa ut fiendens radar och luftförsvar, helt utan mänsklig pilot ombord.
Daniel Ek bakom hemlig AI-drönare – ska slå ut fiendens radar
Helsing kallar det Europas första autonoma eskortstörsändare. Flygplanet bär inga missiler och inga bomber. Dess enda uppgift är att elektroniskt blända fiendens sensorer och skapa fria korridorer för efterföljande flygstyrkor.
Principen liknar det amerikanska flygvapnets EA-18G Growler, som sedan länge eskorterar attackförband och skyddar dem med elektroniska motmedel. Skillnaden är att CA-1EA saknar cockpit. All navigering och alla taktiska beslut hanteras av artificiell intelligens.
Värderat till 189 miljarder kronor
Helsing grundades i München för fem år sedan. Sedan dess har bolaget vuxit till Tysklands högst värderade startup med en värdering på cirka 18 miljarder dollar, motsvarande 189 miljarder kronor.
Daniel Ek gick in tidigt. Redan 2021 investerade han cirka en miljard kronor genom sitt investeringsbolag Prima Materia och tog plats som styrelseordförande.
I juni förra året ledde han en ny kapitalrunda på 6,7 miljarder kronor. Totalt har Helsing tagit in närmare 29 miljarder kronor, med investerare som General Catalyst, Lightspeed och Dragoneer.
Saab äger fem procent
Den svenska kopplingen går längre än Eks engagemang. Saab gick in med 840 miljoner kronor för fem procent av bolaget redan 2023 och har sedan dess samarbetat med Helsing kring elektronisk krigföring och sensorteknik för stridsflygplan.
Samarbetet har redan nått operativ nivå. Helsings AI-system ”Centaur” har genomfört avancerade stridsövningar ombord på ett JAS 39 Gripen E över Östersjön.
Det är ett av de första dokumenterade fallen där artificiell intelligens manövrerar ett fullt operativt stridsflygplan.
I april i år öppnade Helsing kontor i Stockholm med inriktning mot Försvarsmakten och den svenska försvarsindustrin.
En plattform, två roller
CA-1EA bygger på samma tekniska grund som anfallsvarianten CA-1KA. Flygkropp, motor och AI-mjukvara är identiska. Det som skiljer dem åt är nyttolasten: den ena bär vapen, den andra bär störsändare.
Det modulära upplägget förenklar tillverkning och underhåll. Båda varianterna produceras av Grob Aircraft i Bayern, en flygplanstillverkare som Helsing förvärvade 2025.
CA-1KA väntas flyga för första gången i början av 2027 och nå operativ beredskap 2029. Störflygplanet CA-1EA planeras vara redo 2031.
Tyska sensorspecialisten Hensoldt levererar centrala komponenter: radar, optronik, självskydd och teknik för elektromagnetisk krigföring. Moderna störsystem arbetar inte längre genom att bara blockera signaler.
De analyserar det elektromagnetiska landskapet i realtid, identifierar hot och anpassar sina motmedel efter situationen. Det är här Helsings AI-kompetens spelar en avgörande roll.
Europeiskt svar på amerikanskt försprång
Helsing marknadsför CA-1-familjen som en europeisk lösning i en sektor som länge dominerats av amerikanska leverantörer. I USA driver Anduril Industries, Boeing och General Atomics utvecklingen av autonoma stridsflygplan inom programmet Collaborative Combat Aircraft.
Tajmingen är knappast en tillfällighet. Europas försvarsbudgetar slår rekord och beroendet av amerikansk försvarsteknik har blivit en politisk fråga.
Att Europa nu har ett eget AI-drivet program för autonom elektronisk krigföring hade varit otänkbart så sent som 2023.
Centrala prestandadata för CA-1EA har inte offentliggjorts. Varken räckvidd, hastighet eller styckpris är känt. Men riktningen framgår tydligt av det Helsing visade i Berlin.
Innan något flygvapen kan ta luftherravälde krävs först att göra fienden ”blinda” genom att störa ut deras radar. Det är den uppgift CA-1EA är konstruerat för att lösa.
