Ett överdrivet småsparande kan få börsen att stiga till överdrivna nivåer. Det är också vad som kan ha hänt med Indiens börs, skriver CNBC i en artikel som tar sikte på landets Systematic Investment Plans (SIP).
Småsparandet som driver Indiens börs till rekordnivåer
Mest läst i kategorin
Att lägga undan en liten slant i fonder varje månad är ett stabilt tips som skulle få vilken sparekonom som helst i världen att nicka uppskattande.
Skapar konstant köptryck
Men om tillräckligt många följer det rådet samtidigt kan det få oväntade och oönskade effekter. Vilket är precis vad som hänt i Indien.
Landets Systematic Investment Plans (SIP) introducerades för att hjälpa investerare att regelbundet lägga undan pengar på ett disciplinerat sätt. De har gjort stor succé och har blivit den överlägset vanligaste sparformen i landet. Systemet fungerar som så att pengar dras från spararnas konto varje månad, och pengarna läggs ihop med andra sparares i fonder som automatiskt köper aktier.
Men med ett konstant ökande sparande på detta vis blir fonderna hela tiden större och måste köpa nya aktier – vilket skapar ett konstant köptryck på marknaden och driver upp värderingarna.
“Denna speciella produkt har drivit uppgången på de indiska aktiemarknaderna. Om pengarna kommer in i fonderna måste fondförvaltarna självklart investera”, säger Mahesh Nandurkar, forskningschef för Indien på Jeffries till CNBC.
Senaste nytt
Större sparande än Sverige relativt BNP
De flesta Indier är fortfarande relativt fattiga, men de sparar frenetiskt. En befolkning på 1,4 miljarder människor där småsparande är en norm innebär mycket stora pengar till fonderna – inflödena var motsvarande 27 miljarder kronor i april, varav 90 procent kom från SIP-systemet.
Hushållens sparande i Sverige det sista kvartalet 2023 var 11,9 procent av BNP. I Indien var siffran 18 procent av BNP.
“Medan Indien är ett låginkomstland, är det fortfarande en mycket hög sparekonomi”, säger Mahesh Nandurkar på Jeffries till CNBC.
Passiva fonder tar över marknaden
Som Dagens PS tidigare rapporterat är de passiva fondernas ökande andel av marknaden en faktor som styr börspsykologin mot ännu fler bubblor, marknadsmanier och andra galenskaper.
Drar man det till sin spets, vilket vissa hävdar har skett i Indien, tar de passiva fonderna över marknaden till den grad att värderingarna på börsen helt frikopplas från fundamentala värden i de bolag som aktierna representerar ett delägarskap i.
CNBC refererar till data från Factset som visar att av de 300 bolag på Indiens börs som gått sämst (har haft fallande intäkter två år i rad) har ändå 216 av dem stigit på börsen. Kartongtillverkaren Rollatainers och infrastrukturbolaget Tantia Construction har exempelvis haft negativ tillväxt tre år i rad, men stigit över 300 procent på börsen det senaste året.
Bra för bolagen förstås – men om bubblan spricker kommer väldigt många vanliga indier förlora sina sparpengar.
Läs även: Passiva fonder – orsak till den galna marknaden? (Dagens PS)
Läs även: Modi: “Indien är demokratins moder” (Dagens PS)
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.