Den första mars trädde en lagändring i kraft som har skakat om förutsättningarna för att skaffa kapital för framförallt många av börsens mindre bolag. Något som redan satt avtryck i emissionsstatiken för 2026.
Vem vågar vara garant? Fängelsehot slår mot börsens småbolag
Dagens PS har pratat med oroliga i branschen samt företrädare från Finansinspektionen som själva uppmärksammat problemet i ett särskilt rundabordssamtal tidigare i mars – men fortsatt råder stor osäkerhet.
Läs även: Oron på börsens emissionsmarknad – FI svarar – Dagens PS
Så fungerar en garant på börsen
Det handlar om användningen av så kallade garanter vid en företrädesemission.
En företrädesemission är ett av de verktyg som aktiebolag kan använda sig av för att få in nytt kapital.
Specifikt för företrädesemissionen gäller att de befintliga aktieägarna ges första tjing att teckna nya aktier.
Om en nuvarande aktieägare inte kan eller vill skjuta till nytt kapital så kan en så kallad garant träda in.
Alltså någon som bolaget redan på förhand fått löfte av kommer att teckna de aktier som inte görs anspråk på. Det säkerställer att bolaget får in det kapital det behöver oavsett hur emissionen faller ut.
”Fyller en viktig roll”
”Garanter tar en ökad risk eftersom de går först, och andra tar en lägre risk eftersom de vet att några andra redan valt att stoppa in pengarna”, förklarar Peter Gönczi, vd för börsen Spotlight.
”Så garanter fyller en viktig roll, både psykologiskt och konkret, för en smidig kapitalanskaffning”.
Spotlight har runt 140 noterade bolag där merparten är just mindre företag i tillväxtfas som löpande använder sig av bland annat företrädesemissioner.
”Jag skulle säga att runt 80 procent av alla emissioner har haft garanter i sin modell under de senaste åren. Och i en stor andel av dessa så har garanterna också behövs på riktigt”.
Kräver tillstånd
Att vara garant kräver dock ett tillstånd från Finansinspektionen.
”Så har det varit länge men i praktiken har alla varit införstådda med att det framförallt gällt stora finansiella bolag och inte privatpersoner eller enskilda investerarfirmor som allt oftare kommit att ta rollen som garant”, förklarar Peter Gönczi.
Tillstånd har framförallt krävts om man verkar som garant ”yrkesmässigt”.
”Som privatperson kan man inte ens få ett tillstånd men Finansinspektionen har valt att inte agera på det”.
”Ingen vill riskera fängelse”
Den nya lagstiftningen som trädde i kraft den 1 mars innebär ingen ändring när det gäller kravet på tillstånd eller reglerna i övrigt för garanter.
Däremot har straffet för den som bryter mot kravet på tillstånd höjts till fängelse (från tidigare böter eller varning) eftersom lagen siktar in sig på att komma åt organiserad brottslighet och pengatvätt.
Och det gick också undan i svängarna. 14 januari kom beskedet om den nya lagens ikrafträdande en och en halv månad senare. Bara att söka tillstånd är en process som kan ta 6 månader.
”Lagstiftningen i grunden är det inget fel på men problemet är ju att den även slår mot aktörer som knappast hotar samhället”, säger Spotlight-börsens vd och konstaterar;
”Just nu vågar ingen gå med som garant eftersom man inte vill riskera fängelse. Emissionsmarknaden har i praktiken stoppas upp skulle jag säga”.
Antalet har sjunkit till hälften
Att intresset för att vara garant minskat rejält intygar Niklas Estensson, vd och grundare på Financelab, som är en SaS-tjänst som samlar in data kring alla emissioner i Sverige.
”Sedan mitten av februari, ett par veckor innan den skärpta lagen trädde i kraft så bromsade företrädesmesionerna och nu är de knappt hälften jämfört med för ett år sedan”.
Även Estensson oroas över hur effekterna kommer att slå mot de noterade småbolagen.
”På lång sikt är det bra att marknaden delvis styrs upp men på kort sikt är det bolag som faktiskt kan gå omkull på grund av otydligheten och det är inte bra”.
En möjlig väg framåt?
En av de företrädesemssioner som faktiskt genomförts under perioden är den i Oncopeptides (börskurs Onocpetides) som Dagens PS skrivit om.
Där agerade DNB Carnegie garant, som är en av totalt drygt tio svenska större aktörer som faktiskt har ett tillstånd, men med ett upplägg där det finns investerare bakom som binder sig att tillföra kapital men som inte står utskrivna som garanter på tidigare sedvanligt sätt.
”I praktiken fungerar det som ett vanligt garantiåtagande men detta upplägg liknar mer hur det ser ut i andra länder”, menar Niklas Estensson.
Om ett sådant förfarande är i linje med hur regelverket ska tolkas i Sverige är dock oklart enligt de branschaktörer som Dagens PS varit i kontakt med.
Så säger Finansinspektionen
Finansinspektionen vill inte uttala sig i det enskilda fallet när Dagens PS ställer en fråga om det specifika upplägget kan vara en lösning som branschen kan luta sig mot framåt.
”Men vi följer utvecklingen i marknaden och tar med oss den information som finns om olika typer av strukturer i vårt fortsatta arbete samt överväger hur mer eventuell vägledning kan ges”, säger Jimmy Kvarnström, myndighetens områdeschef på Marknader.
Det var också han som stod bakom den inbjudan som skickades ut till ett stort antal branschaktörer om ett rundabordssamtal den 10 mars på temat.
Efterlyser bättre vägledning
Av notat från samtalet går att förstå att det finns en utbredd oro kring frågan i sektorn.
”Finansinspektionen är jättemedvetna om det här problemet och var emot det i remissrundan”, säger Peter Gönczi som själv var med på mötet.
Han har förståelse för att Finansinspektionen är i en svår situation men efterlyser precis som Niklas Estensson mer tydlig vägledning från myndigheten.
”Det skulle underlätta om de bara kunde skicka ut en enkel Q&A som svarade på de viktigaste frågorna”, säger Spotlights vd.
”Vi tittar på behovet”
Finansinspektionen publicerade redan i februari vad de kallar en vägledning och hänvisar i övrigt till den lagstiftning som finns om licenser för yrkesverksamma när Dagens PS ställer frågan om någon ökat tydliggörande är på gång.
Samtidigt öppnar Jimmy Kvarnström för att det kan komma mer riktlinjer från myndigheten;
Oron på börsens emissionsmarknad – FI svarar
En lagförändring från 1 mars har skapat stor oro på den svenska emissionsmarknaden och särskilt gällande möjligheterna till kapitalanskaffning för börsens mindre bolag.
”Vi tittar just nu på behovet av ytterligare vägledning och hur det i så fall kan ges”.
En längre intervju med Finansinspektionens syn på frågan om emissionsmarknader och garanter kan du läsa HÄR.
”Folk är rädda och det är bråttom”
En möjlig lösning framåt skulle kunna vara att införa någon form av enklare licens för privatpersoner och mindre bolag som agerar garanter.
”Det kostar cirka en miljon att bara söka tillståndet vid Finansinspektionen och sen kostar det nog närmar en miljon per år att efterleva det. Det är ett tillstånd som inte passar det aktörer som i verkligheten är garanter i dag”, förklarar Niklas Estensson.
”Regelverket bygger på EU-lagstiftning, och eventuella förändringar av dessa regler är i första hand en fråga för lagstiftaren”, förklarar Jimmy Kvarnström på Finansinspektionen.
Att ändra lagen tar dock tid. Och tid är något som flera av de småbolag som nu hamnat i kläm inte har.
”Jag hoppas verkligen FI kan hitta en väg för det behövs. Det är avgörande att myndigheten kan svara på vad som är okej lösningar. Folk är för rädda nu och det är rätt bråttom”, avslutar Peter Gönczi.
Läs även: Portföljkampen – Boliden bombar men Investor står stark – Dagens PS
