Den amerikanska dollarn stärks snabbt efter USA:s attack på iranska kärnanläggningar. Men bakom den tillfälliga uppgången döljer sig djupare strukturella problem. Men marknaden tycks blunda för stunden.
Upplagt för brant fall när marknaden flyr till dollarn
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 23 juni 2025Publicerad: 23 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det är geopolitiskt kaos i Mellanöstern. Israel och Iran är i öppet krig sedan ett par veckor tillbaka och USA har gått in i konflikten. I tumultet söker investerare åter trygghet i dollarn som tappat mycket mark under 2025.
Men rörelsen på valutamarknaden kan vara mer av en reflex än rationalitet.
Valutaindexet DXY är upp, dollarn stärks mot yen, euro och guld, rapporterar Reuters. Men samtidigt har den amerikanska valutan tappat över 8 procent mot större valutor i år och nästan 12 procent mot kronan. Ett ras som väntas fortsätta.
Rädsla styr dollarn – men verkligheten talar emot
USA:s skuldberg växer, budgetunderskotten är massiva och räntebördan pressar statsapparaten. När chocken från kriget mattas av förväntas dessa faktorer åter bli avgörande, till dollarns nackdel.
“Om det inte vore för kriget skulle dollarn sannolikt ha fortsatt försvagas”, skriver strategen Thierry Wizman på Macquarie enligt CNBC. Bank of Americas fondundersökning visar att spekulation mot dollarn är ett av de mest populära positionerna just nu. En nedgång skulle kunna accelerera snabbt efter den reflexmässiga uppgången.
Samtidigt väntar en ny runda tullkonflikter. USA har hotat EU med 50-procentiga importtullar om inget avtal nås inom två veckor. Också det spär på bilden av ett land med en alltmer protektionistisk och finansiellt oberäknelig kurs.
Läs även:
Hormuzsundet stängs? Två svenska Stena-fartyg mitt i oljekriget. Dagens PS
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Oljerisker men ingen panik
Irans parlament har godkänt en möjlig blockad av Hormuzsundet, där en fjärdedel av världens olja passerar. Men experter ser inte ett fullständigt stopp som troligt. Istället väntas Iran använda asymmetriska attacker för att driva upp energikostnaderna för USA och Israel, enligt Reuters.
Resultatet skulle kunna bli kraftig inflation, vilket i förlängningen innebär ett högre räntetryck och en fortsatt pressad amerikansk ekonomi.
Ändå har räntemarknaden reagerat oväntat svalt. Normalt strömmar kapital till amerikanska statspapper i kristider, men trycket är fortsatt svagt. Orsaken? Troligen oro för det växande skuldberget och ett förestående överskott av obligationer.
Dollarn kan ha sett det sista av sina glansdagar för ett bra tag framöver.
När krigsrädslan väl ebbar ut står vi kvar med svaga statsfinanser, hotande tullkrig och ett Fed som snart måste sänka räntan. Safe haven-effekten går troligen mot sitt bäst-före-datum.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS