Sedan den 1 juli är svenska livsmedelsbutiker och apotek skyldiga att ta emot kontanter. Lagen ska stärka Sveriges beredskap i kris. Men den saknar sanktioner om man bryter mot den, och redan nu väljer enskilda butiker att säga nej. Samtidigt fortsätter antalet bankomater att minska kraftigt.
Ny lag att ta emot kontanter, men butiker nobbar redan sedlar
Andelen svenskar som betalar med kontanter i affären har rasat från nästan 40 procent 2010 till bara 5 procent 2025.
Det är mot den bakgrunden den nya kontantlagen infördes den 1 juli. Livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa måste numera ta emot sedlar och mynt. Och banker ska erbjuda insättningsmöjligheter i hela landet.
Många undantag
Lagen har flera inbyggda undantag. Butiker behöver inte ta emot fler än 25 mynt per köp, och kan slippa kravet om personalens säkerhet inte kan garanteras, om kontanthanteringen hotar verksamhetens överlevnad, eller vid misstanke om penningtvätt.
Ett tydligt exempel: en av Coops 800 butiker kommer inte att hantera kontanter alls, på grund av upprepade rån.
Tandlös och begränsad lag
Kritiken handlar framför allt om två saker. För de första att lagen saknar tillsyn och sanktioner. Ingenting händer om en butik struntar i kravet.
För det andra att den bara omfattar dagligvaruhandeln, inte offentlig sektor. Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, menar att staten borde ta samma ansvar för till exempel vårdbesök, bilbesiktning och passavgifter.
Riksdagens finansutskott var faktiskt enigt om att en sådan bredare utredning behövs, men det hann inte in i den lag som nu gäller.
Osäkrare omvärld
Bakom lagen ligger delvis ett förändrat säkerhetsläge. Ett skakigare geopolitiskt läge, med krig i närområdet och ökat fokus på civilt försvar, har fått fler att se kontanter som en nödvändig reserv om digitala system slås ut vid en kris eller cyberattack.
Samtidigt pågår en parallell process inom EU, där ett förslag om att garantera att euro-kontanter alltid ska gå att använda skulle kunna påverka Sverige på sikt.
Antalet bankomater minskar
Infrastrukturen krymper samtidigt i snabb takt. Antalet Bankomat-uttagsautomater har minskat från cirka 2 200 år 2014 till knappt 1 200 i dag, och kontantuttagen har fallit med nästan 80 procent.
I Stockholms län har antalet automater minskat från 376 till 216 mellan 2017 och 2025, i Skåne från 263 till 145. Bankomat själva bedömer att antalet kan falla under 1 000 inom tre år om utvecklingen fortsätter.
Vem betalar?
Minskningen av bankomater väcker frågan om vem som ska betala för att hålla systemet vid liv.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) menar att privata aktörer själva får bära den kostnaden; branschen efterlyser i stället statligt stöd.
Riksbankens råd till hushållen är i väntan på svar: ha minst 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, i olika valörer, och använd kontanter då och då för att hålla systemet levande.
