När militärjuntan tog över i Myanmar var Telenor en storspelare på landets telekommarknad. Det får nu flera organisationer att stämma bolaget.
Telenor kan ha hjälpt till att gripa regimkritiker – stäms
Telenor var verksam i Myanmar mellan 2014 och 2022 och hade som mest omkring 18 miljoner kunder i landet.
Bolaget etablerade sig under en period av politisk liberalisering, men situationen förändrades drastiskt efter militärkuppen i februari 2021.
Nu riktar flera organisationer omfattande ersättningskrav mot Telenor efter bolagets verksamhet under militärstyret.
Kan ha använts för att tysta kritiker
Bakom kraven står bland andra Center for Research on Multinational Corporations, Open Society Justice Initiative samt svenska Justice and Accountability Initiative.
De förbereder en grupptalan där de hävdar att Telenor bidrog till allvarliga människorättskränkningar genom att lämna ut kunddata till militärjuntan efter maktövertagandet 2021.
Enligt organisationerna omfattar datadelningen känslig information om abonnenter som misstänktes ha kopplingar till oppositionen, skriver norska Dagens Næringsliv.
Uppgifterna ska i vissa fall ha använts för att identifiera och gripa regimkritiker. Minst 1 253 personer uppges ha påverkats, men antalet kan vara betydligt högre.
Skulle kunna uppgå till miljardbelopp
Kärandena kräver ersättning på 9 000 euro per person, vilket motsvarar omkring 100 000 kronor.
Med nuvarande uppskattning innebär det ett krav på drygt 11 miljoner euro, men organisationerna framhåller att summan kan stiga kraftigt om fler offer identifieras.
I ett mer omfattande scenario kan det totala kravet uppgå till miljardbelopp.
Företaget har tidigare försvarat sitt agerande med hänvisning till den extrema säkerhetssituationen. Att inte följa militärens krav hade kunnat utsätta anställda för allvarliga risker, inklusive fängslande eller värre repressalier.
Köper inte argumentet
Bolaget menar därför att handlingsutrymmet var starkt begränsat.
Men organisationerna hävdar ändå att internationella företag har ett tydligt ansvar att skydda kunddata, även under press från statliga aktörer.
De efterlyser skärpta regler kring datalagring, tydligare ansvar vid marknadsexit och starkare skydd för individers rättigheter.
Processen väntas prövas i norsk domstol, där frågan om skadestånd för icke-ekonomisk skada och företags ansvar i konfliktsituationer ställs på sin spets.
Läs mer: Anställda lockas tillbaka till kontoret – med extra förmåner. Realtid
