Storbankerna borde öka sina kreditförluster

Låg andel problemlån

I det senaste tredje kvartalet för 2025 var det till och med så att tre av fyra storbanker kunde återföra tidigare prognostiserade kreditförluster istället för att räkna in nya enligt en genomgång av Di.

Enda undantaget SEB, som bokförde kreditförluster på 203 miljoner, gjorde det dessutom bara till hälften så mycket som analytikerna förväntat sig.

Drar vi ut trenden över längre tid så visar Finansinspektionens Bankbarometer att de svenska storbankernas så kallade problemlån fortsätter att ligga på låga nivåer i internationell jämförelse.

Problemlån definieras i detta sammanhang som lån “som antingen har förfallit till betalning med mer än 90 dagar eller där det finns en risk för uteblivna betalningar” enligt Fi.

Under övriga Norden och Europa

Storbankernas problemlån som andel av total utlåning ökade visserligen något under andra halvåret 2024 och låg på 0,5 procent den sista december i fjol.

“Ökningen drevs framför allt av att problemlånen hade ökat men också av att den totala utlåningen hade minskat. Andelen problemlån ligger dock på en fortsatt låg nivå, och är lägre jämfört med andra jämförbara banker i övriga Europa”, förklarar Fi.

Som diagrammet ovan visar så ligger svenska storbanker under både Nordiska och övriga Europeiska banker när det gäller halten problemlån.

Detta trots att övriga Europa lyckats få bukt med många svajiga krediter under det senaste decenniet som kurvan visar.

Något som skaver

Den pricksäkra kreditgivningen från de svenska bankerna förtjänar som sagt respekt.

Men det är något som skaver.

För lika mycket som det är ett mått på skötsamhet och noggrannhet så kan det också vara en indikator på något annat: ett för lågt risktagande.

Alltså att i ivern att stoppa minsta riskfyllda kredit så portas också företag och individer som i allra högsta grad förtjänar ett lån som i sin tur kan generera värde både för sig själva, samhället och banken.

Svårt för småföretagare att låna från storbankerna

I veckan intervjuade jag intresseorganisationen Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund som vittnade om svårigheten att få lån för Sveriges små- och medelstora företag (SME).

“Det handlar inte om att man inte vill låna, utan att man oftast inte får möjligheten.”

Med ny statistik från Riksbanken kunde de visa att det under den senaste sjuårsperioden (som får anses motsvara en hel konjunkturcykel) så har bara drygt en av tio nya lånekronor från bankerna gått till Sveriges SME jämfört med krediterna till storföretagen.

36 miljarder i relation till 260 miljarder.

Detta trots att SME (under 250 anställda) i Sverige utgör 99 procent av näringslivet och sysselsätter nära 6 av 10 svenskar enligt siffror från Eurostat.

Slår mot storbankerna egna vinster

Svårigheten att få krediter för Sveriges företag är en förlust både för den enskilda näringsidkaren men också för hela samhället.

Det innebär potentiell utebliven tillväxt, arbetstillfällen och skatteintäkter när företag inte kan satsa som de önskar.

Men det är även en förlust för banken och dess aktieägare. Många intressanta företagsidéer och expansionsplaner som hade kunnat bli betydande kunder framöver risker att sorteras bort i jakten på de låga kreditförlusterna.

I debatten är det populärt att slå på storbankernas vinster.

För min del får de gärna öka om det sker tack vare att man också bistår med mer kapital till Sveriges framtida tillväxt som små- och medelstora företag lite filosofiskt kan beskrivas som.

Viktigt med krediter när vi går in i högkonjuktur

Kreditförlusterna skulle säkerligen öka om storbankerna hade en något mindre restriktiv inställning i sin långivning än vad man har i dag så som jag önskar.

Men det finns samtidigt ett så högt kunnande på svenska banker att den ökningen som skulle ske i absoluta tal skulle vägas upp, och mer därtill, av de friska krediter man får in.

Det är helt enkelt värt priset och vi skulle fortfarande kunna stoltsera med välskötta banker.

Andelen problemlån skulle till och med kunna minska tack vare en totalt större lånestock.

I den brytpunkt vi står i nu, där svenska ekonomi är på väg ur flera tuffa år, borde bankerna öppna på krediterna för Sveriges företag och se till att de kan trycka på gasen in i den högkonjunktur som förhoppningsvis stundar.

Läs även: Kommentar: Sparkonto utan ränta? “Som falukorv utan kött” – Dagens PS