Världen är mitt i den fjärde stora skuldvågen – den största, snabbaste och mest omfattande ökningen av skulder sedan andra världskriget.
Skuldberget – när börjar korthuset rasa?
Simon Kronö
Uppdaterad: 28 maj 2024Publicerad: 28 maj 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det globala skuldberget är den största på 200 år och motsvarar nästan 100 procent av global BNP.
I reda pengar rör det sig om skulder fördelade över världens hushåll, företag och stater på hisnande 315 biljoner – ja, du läste rätt – dollar.
Utslaget på hela världens 8 miljarder stora befolkning skulle vi alla dras med skulder på 39 000 dollar, motsvarande 411 000 kronor.
Läs mer: Allt fler dör med skulder. Dagens PS
Finansierar krig
En knapp tredjedel av detta står statsskulden för, vilket finansierar offentliga tjänster och projekt.
Statsskulden har funnits i minst 2 000 år och har använts för att finansiera städer, samhällen – och krig, skriver CNBC.
Historiens dyraste krig, andra världskriget, ledde till flera skuldkriser, särskilt för länder som hade lånat från USA.
ANNONS
Missa inte: Svenskarnas skulder skenar – särskilt hos den här gruppen. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Fyra skuldvågor
Sedan 1950-talet har världen genomgått fyra stora vågor av akut skuldökning.
Den första började i Latinamerika på 1980-talet, följt av en andra våg i Sydostasien vid 2000-talets början.
Den tredje vågen drabbade USA och Europa under finanskrisen 2007–2008.
Nu är vi i den fjärde skuldvågen – den största, snabbaste och mest omfattande ökningen av skulder sedan andra världskriget.
Läs mer: Notan för värdepapper: 185 miljarder i ökad skuld. Dagens PS
Pandemin förvärrade skulden
ANNONS
Skuldvågen inleddes 2010 och förvärrades av covidpandemin.
Världens stater drog då på sig ännu mer skuld för att dämpa pandemirestriktionernas effekter på bolag och medborgare.
Men covid-19 förvärrade enligt CNBC bara ett redan existerande problem.
I minst ett decennium hade skulder lagts på hög då individer, bolag och regeringar spenderade över sina tillgångar.
Missa inte: Skräpobligationer hakar på marknadsrallyt. Dagens PS
Då blir stater insolventa
Nu till 10 000-kronorfrågan: Hur mycket skulder tål världen egentligen?
Det enkla svaret är när man inte längre har råd med dem.
ANNONS
Med andra ord när regeringar måste göra nedskärningar i exempelvis skola och vård, vilket skadar medborgarna, bara för att klara av betalningarna.
En starkare dollar eller ett handelskrig är allt som krävs för att ett land, eller flera, ska bli insolvent – och korthuset börja rasa samman.
Varningsklockorna ringer – hela finansiella systemet hotas
Större risker, osäkrare marknader och skulder som skenar. Sedan finanskrisen har hoten mot finanssystemet inte blivit färre – tvärtom.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
Simon Kronö
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
