När USA och Israel slog till mot Iran hördes dystra spådomar om framtiden. Nu när fredssamtal är igång är frågan för svenska sparare snarare var Gulfregionens inflytande egentligen tar vägen.
Så här påverkas svenska fondsparare när Iran-kriget är över
Oljan steg till 120 dollar, eller 1 153 kronor, när det var som värst och har sedan fallit tillbaka under 80 dollar eller 768 kronor, något Dagens PS följt fat för fat genom hela krisen.
Det avslöjar hur Gulfens makt över svensk ekonomi har förändrats. Det tidigare mönstret, där oljepriset styrde vår inflation och därmed Riksbankens räntebesked, har försvagats.
Pengarna har bytt väg in i Sverige
Det som vuxit istället är kapitalet. Gulfens statliga fonder förvaltar omkring 5 000 miljarder dollar, enligt Deloitte. Sedan 2021 har de placerat över 430 miljarder utomlands, ofta i samma globala teknikbolag som svenska AP-fonder och fondsparare äger.
När monarkierna nu tvingas ta hem kapital för att bygga upp krigsskadad infrastruktur är det din tjänstepension som vacklar, medan dieselpriset knappt rör sig.
Två motverkande krafter i din portfölj
Kortsiktigt drar billigare olja börsen åt rätt håll. Dämpad inflation ger Riksbanken svängrum och lättar trycket på både bolån och de konjunkturkänsliga verkstadsbolagen på Stockholmsbörsen.
På tillgångssidan växer däremot risken. Lyfter Gulffonderna ut miljarder ur techsektorn kan luften gå ur en av börsens hetaste sektorer, en utveckling Realtid granskat. Att statliga AP7 redan har svartlistat Saudi Aramco visar hur tätt svenskt pensionskapital har vävts samman med Gulfens ekonomi.
PS analys
Gulfregionen betyder fortfarande mycket för Sverige, men kartan har ritats om. Den som vill förstå risken framåt gör klokt i att sluta stirra på oljefatet och i stället följa kapitalet. Vår bedömning är att nästa Gulfchock når svenska sparare via fondkontot snarare än via bensinstationerna.
Läs även: Uppåt 385 miljoner i böter för svenska företag som använder AI
Läs även: USA sviker sina allierade, Sydkorea vinner, och Sverige pressas
