Bryggt för motståndskraft – forskning ska säkra framtidens kaffe

Förädling av motståndskraftiga grödor med BOLERO-metoden 

Forskargruppen inom BOLERO samlar experter från Europa, nationella forskningsinstitut i tre producentländer, Nicaragua, Uganda och Vietnam, samt industripartner. Fokus ligger på att ta fram kaffe- och kakaoplantor som både är mer motståndskraftiga och kräver mindre externa insatser, till exempel gödsel. 

Forskarna använder en teknik som kallas ympning, där de övre delarna av kaffe- eller kakaoplantor förenas med tåligare rötter eller grundstammar, ofta från vildkaffe eller robusta-sorter som redan uppvisar större motståndskraft.  

Varför ympning? Därför att traditionell växtförädling helt enkelt går för långsamt. Att ta fram en ny sort genom korspollinering och åratal av odling kan ta 20–30 år, vilket är en mycket långsammare takt än klimatförändringarnas. 

”Vi använder sorter som redan har utvecklats, testats och godkänts, och ympar dem på grundstammar som är anpassade till exempelvis torka”, förklarar Léran. ”Det är ett mycket snabbare sätt att möta klimatförändringarna.” 

För odlarna innebär det att de kan behålla de bönor de känner till, men få starkare plantor – på bara några år i stället för årtionden. Jeffry ser möjligheterna.  

”Med ympade plantor kan vi behålla våra favoritsorter och samtidigt snabbt göra dem motståndskraftiga mot klimatförändringar. En planta med torktåliga rötter lever längre och påverkar skörden mindre.” 

Samarbete med odlare och industri 

Nackdelen är att ympning är dyrare än att odla från frö. Därför samarbetar BOLERO-teamet med stora jordbruksföretag som ECOM och Agromillora för att skala upp tekniken och pressa priserna. 

Forskarna bryter också ny mark genom att studera rotsystemen i detalj och skapa datorbaserade modeller som förutser vilka kombinationer av plantor och rötter som fungerar bäst. 

Vissa ympade plantor kan vara redo för odlarna inom fem år. Smaktester tillsammans med företag som Nestlé, Illy och Lavazza visar att de ger samma smak och arom som kaffeälskare förväntar sig. 

”Vi kontrollerade även kaffets smakkvalitet, alltså smak och arom”, säger Sophie Léran. ”Det är mycket viktigt om man vill exportera dessa plantor globalt.” 

Kaffe: Från laboratorium till fält 

Sophie är vanligtvis baserad i Montpellier i Frankrike men har flyttat till Nicaragua för att arbeta direkt med odlare på höglandet. På den försöksgård som finns där testas de nya sorterna under verkliga förhållanden – med varierande mängder gödsel, skuggning och torkexponering. 

”Vi genomför många olika försök”, säger hon. ”Vissa plantor får bara hälften av den vanliga gödseldosen. Andra planteras under träd för att se om de klarar sig i skugga. Och så analyserar vi förstås hur väl de tål torka.” 

Sophie var van vid laboratoriemiljön och medger att omställningen var utmanande i början, men att hon snabbt kom att uppskatta arbetet på plats. ”Att arbeta i fält och lära av jordbrukare och tekniker har varit en ny erfarenhet för mig. Oftast är det jag som lär mig.” 

Globala insatser 

Utmaningarna är inte unika för Centralamerika. I provinsen Dong Nai i Vietnam, strax utanför Ho Chi Minh-staden, sköter jordbrukaren Nguyen Quy Tuan omkring 1 500 kakaoträd. 

”Vi måste vattna mer”, säger han. ”Vi får också fler skadedjur och sjukdomar. Det betyder högre kostnader för bekämpningsmedel, svampmedel och el till bevattningen.” 

I Vietnam samarbetar BOLERO-nätverket med ECOM, en stor råvaruhandlare och producent, för att testa nya kakaosorter.  

”Vi drabbas av allt fler perioder av torka”, berättar Laurent Bossolasco, företagets hållbarhetschef. ”I april förra året hade vi en särskilt svår torka, vilket drev upp kaffepriserna till rekordnivåer.” 

Förhoppningen är att de nya, mer motståndskraftiga plantorna ska hjälpa odlarna att anpassa sig och stabilisera priserna. ”Senast jag var tillbaka i Frankrike blev jag chockad över kaffepriserna”, säger han. 

”Vi ser stora prissvängningar, delvis orsakade av klimatförändringar. Vi kan förstås inte stoppa dem på egen hand, men vi kan hjälpa odlarna att hantera följderna.” 

Effekt på marknivå 

Arbetet börjar redan märkas ute på landsbygden i Vietnam, där agronomer samarbetar med odlare och jordbruksinstitut för att testa de nya plantorna. 

Nguyen ser fram emot att få tag på de nya kakaofröna. ”Tillsammans med teknikerna har vi redan identifierat de sorter som passar oss bäst”, säger han. ”Näringshalten i jorden på vår gård måste förbättras. Vi hoppas att det här kan bli lösningen.” 

När initiativet nu går in i sitt sista år ligger fokus på att omvandla forskningsresultaten till praktiskt användbara frön och plantor. Om det lyckas kommer det att trygga odlarnas försörjning – och se till att vardagsfavoriter som en morgonespresso eller en ruta choklad förblir en del av våra liv. 

”Det handlar om att ge dessa älskade grödor en chans att överleva i ett snabbt föränderligt klimat”, säger Sophie Léran. 

Mer information:

• BOLERO (CORDIS) 

• Webbplats för BOLERO-projektet 

• Jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden 

• Växthälsa 

Av Tom Cassauwers

Forskningen i den här artikeln finansierades av EU:s Horizon-program. Intervjuobjektens åsikter speglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikter.  

​Den här artikeln publicerades ursprungligen i Horizon, EU:s tidning för forskning och innovation.