Dagens PS

Neocloud-jättarna är tungt belånade – risker pekas ut i den heta branschen

coreweave
Coreweave-vd:n Michael Intrator är i högsta grad en huvudfigur i AI-boomen. (Foto: Kevin Wolf/AP/TT).

Efterfrågan på datorkapacitet har fått flera stora molnbolag att dra in mycket pengar. Men bakom intäkterna döljer sig ännu större lån.

Bolag som CoreWeave går under beteckningen neocloud och har blivit en allt viktigare del av AI-industrin.

Men den snabba expansionen innebär också växande finansiella risker.

Bolagen bygger ut datacenter i hög takt för att möta efterfrågan på AI-kapacitet, samtidigt som expansionen i stor utsträckning finansieras med lån, skriver The Economist.

Har gynnats av Nvidias explosion

Neocloud-bolagen köper in avancerade AI-chip och hyr ut datorkapacitet till kunder. Många började som kryptominerare och har senare ställt om sina datacenter för AI.

Deras kunder är bland annat AI-bolag som utvecklar modeller samt de stora molnplattformarna, som hyr extra kapacitet när den egna infrastrukturen inte räcker till.

Utvecklingen har gynnats av den kraftigt ökade efterfrågan på AI och av Nvidias vilja att bredda kundbasen bortom de största molnbolagen.

Chipjätten har på olika sätt bidragit till att neocloud-bolagen kunnat köpa in den hårdvara som krävs för expansionen.

Läs mer: Bäst före 2029? Utgångsdatum gäckar AI-ekonomin. Realtid

Tungt belånade just nu

De fem största börsnoterade neocloud-bolagen – CoreWeave, Nebius, IREN, Applied Digital och Core Scientific – hade tillsammans intäkter på omkring 18 miljarder dollar under de senaste tolv månaderna.

Det är en kraftig ökning från cirka tre miljarder dollar 2024.

Bolagen är fortfarande betydligt mindre än jättar som Microsoft, Amazon, Alphabet och Meta, men deras datacenterkapacitet växer betydligt snabbare.

Neocloud-bolagen har tillsammans omkring 1,5–2,5 gigawatt kapacitet, jämfört med 20–24 gigawatt för de fyra stora molnbolagen. Samtidigt fördubblar neocloud-bolagen ungefär sin kapacitet varje år.

Expansionen har dock ett högt pris. De fem bolagen har nu omkring 61 miljarder dollar i lån på balansräkningarna, fyra gånger mer än för ett år sedan.

Därutöver har de omkring 18 miljarder dollar i operationella leasingåtaganden.

Läs mer: Förmögenheterna som klarar en AI-krasch. Realtid

Måste betala dyrt i ränta

Inget av de fem bolagen genererar ett positivt rörelseresultat och räntekostnaderna pressar ekonomin ytterligare.

För Nebius motsvarade räntebetalningarna omkring en femtedel av intäkterna under det senaste kvartalet. För CoreWeave var andelen omkring en fjärdedel.

Risken ökar dessutom när konkurrensen hårdnar. Omkring 200 neocloud-bolag slåss globalt om kontrakt, samtidigt som traditionella molnjättar och nya konkurrenter bygger ut sin kapacitet.

Två hot sticker ut. Ett kraftigt kreditmarknadsskifte kan göra finansieringen dyrare, medan en inbromsning i AI-efterfrågan kan skapa ett överutbud av datacenter.

Om AI-investeringarna bromsar kan kunderna snabbt minska behovet av extern kapacitet. De neocloud-bolag som endast erbjuder datorkraft riskerar då att få svårt att betala sina skulder.

Läs mer: OpenAI om sin nya modell: Vi har gått in i AGI-eran. Realtid

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Mest lästa i kategorin

flygplatser

Använde offentligt wifi på flygplats – nu delas personuppgifterna bland kriminella

03 sep. 2026