Sveriges ekonomi - en balansgång på slak lina

Fastighetsmarknaden påverkar hela Sveriges konjunktur

Denna nedgång på fastighetsmarknaden väntas fortsätta även under 2024 spår de flesta konjunkturbedömare vilket påverkar hela Sveriges ekonomi.

Bland analytikerna som tittar på den svenska ekonomin finns amerikanska storbanken Citigroup och den brittiska bankjätten HSBC; som spår att svensk ekonomi krymper med 0,7 respektive 0,5 procent under helåret 2024.

Swedbank mest pessimistisk

Mest negativa är prognosmakarna på EU-kommissionen i Bryssel som spår att Sverige får den svagaste BNP-utvecklingen inom EU både 2023 och 2024 med nedgångar på  -0,5 procent respektive -0,2 procent.

Pessimisten med stort P bland svenska prognosmakare är annars Swedbanks chefsekonom Mattias Persson, som spår att värdet av den samlade produktionen av varor och tjänster inom Sverige (bruttonationalprodukten) krymper med 0,4 procent under helåret 2024, samtidigt som arbetslösheten stiger till som högst 8,5 procent av arbetskraften i sommar.

Arbetsmarknaden har stått emot

Hittills har den svenska arbetsmarknaden stått emot Riksbankens åtstramning ganska väl. Under hösten 2023 steg andelen sysselsatta, mätt i andel av den arbetsföra befolkningen i åldrarna 15-74 år till en ny rekordnivå: på 80 procent.

En del av den ökade sysselsättningen kan bero på ett fenomen som nationalekonomerna kallar ”labour hoarding”. Eller ungefär ”hamstring av arbetskraft” i fri översättning.

När ekonomin öppnade upp igen efter att de hårda covidrestriktionerna hävts, upptäckte många företag att de stod utan personal när efterfrågan vände uppåt; ett misstag de absolut inte vill göra om.

Många företag vill slippa uppleva att stå utan arbetskraft när konjunkturen vänder uppåt.

Swedbank spår emellertid en kraftig inbromsning på arbetsmarknaden under första halvåret i år.

Sveriges tjänsteexport ökar

Tjänsteexporten väntas hålla emot något bättre och branscher som IT-sektorn, försvarsindustrin och grön teknik ser fortsatt en stark efterfrågan.

Branscher som besöksnäringen och handeln har det däremot tufft när hushållen håller hårt i plånboken. Totalt räknar vi med drygt 40 000 fler arbetslösa vid slutet av 2024, säger Mattias Persson.

Även Nordeas ekonomer räknar med negativ BNP-tillväxt under helåret 2024

.”Nedgången på arbetsmarknaden lär bli mindre än fallet i BNP och produktion. Men den svagare arbetsmarknaden förstärker perceptionen av en sämre konjunktur. Motståndskraften avtar och stigande löshet tynger disponibla inkomster och bidrar till en allmän osäkerhet som ofta präglar lågkonjunkturer”skriver Susanne Spector, chef för Nordeas svenska makroanalys i bankens senaste konjunkturrapport.

Arbetsförmedlingen positiva

Men intressant nog delas inte bankekonomernas pessimism av deras kolleger på Arbetsförmedlingen, som spår en BNP-tillväxt på förhållandevis hyggliga 1 procent under 2024

” Under 2024 väntas antalet inskrivna arbetslösa som årsgenomsnitt uppgå till 354 000 personer eller 6,6 procent som andel av den registerbaserade arbetskraften” skriver Arbetsförmedlingen i sin senaste rapport om arbetsmarknadsutsikterna.

Inte heller Byggföretagen tror på någon krympande svensk BNP under 2024; trots en kraftig  nedgång för bostadsbyggandet.

Byggföretagen i förhållande positiva

Byggföretagens chefsekonom Fredrik Isaksson spår i stället att konjunkturen  gör en riktigt V-formad vändning, från en BNP-nedgång med 4,5 procent under 2023 till en tillväxttakt på 0,6 procent 2024.

”Vi tror att när såväl inflationen som räntan passerat toppen så kommer det att få kraftigt positiv effekt på hushållens efterfrågan och därmed även på BNP”,menar Fredrik Isaksson.

Inflation och räntor har passerat toppen

De flesta prognosmakare bedömer att både inflationstakten och därmed även räntorna passerat toppen för den här gången.

Några spår att Riksbanken levererar sin första räntesänkning i maj eller juni eller allra senast under andra halvåret i år.

Undantaget är Riksbanken själva, som inte tror på någon räntesänkning förrän 2025, enligt den räntebana (= ränteprognos) som riksbankschefen Erik Thedéen presenterade efter direktionens senaste penningpolitiska möte i november.

År efter år kan vi konstatera att experternas prognoser sällan stämmer och även i år så är det ett stort avstånd mellan de olika prognoserna. Statistiskt bör dock snittet av 32 olika prognosmakare vara det närmaste vi kommer en sanning.

Men efter direktionens nästa möte den 31 januari  kan räntebanan se helt annorlunda ut i den penningpolitiska rapport som banken offentliggör den 1 februari.

Då får vi se om Riksbanken bedömer att svensk ekonomi fortsatt balanserar på slak lina.

Fler krönikor av Gunnar Örn:

Därför knyts inte kronan till Euron. Dagens PS

Vad vi egentligen lärt oss på 15 år? Dagens PS