Dagens PS

Rysslands skuldkris – historien upprepar sig

Ryssland, USA
USA:s utrikesdepartement hävdar att Ryssland satsar hårt på att skylla ifrån sig matkrisen på västvärlden. (Bild: TT)
Jennie Nysted
Jennie Nysted
Uppdaterad: 02 juni 2022Publicerad: 01 juni 2022

Att lära av sina misstag brukar vara en devis som håller. När Ryssland nu står inför ett läge där man separerat sig från det globala finanssystemet och hamnat i kylan, tycks delar av landets historia återupprepa sig, skriver Reuters.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari i år anade de knappast hur massivt svaret från väst skulle komma att bli. Inte heller att de några månader senare skulle befinna sig ett läge där de kopplats bort från såväl global handel som finans- och betalningssystem.

Trots detta lyser tecknen på att avbryta kriget med sin frånvaro, vilket osökt för tankarna tillbaka till det gamla Sovjet och tiden efter Februarirevolutionen 1918 som kom att inleda den ryska revolutionen.

Ofantliga nederlag och hungersnöd

Då byggde konflikten främst på ett missnöje kring tsarfamiljen med tsar Nikolaj II i toppen och de ofantliga nederlag man lidit i det första världskriget, som ett resultat av brister i beredskap, logistik och kompetens.

Som nation brottades man även med hungersnöd och brist på handelsvaror, vilket isolerade landet från den europeiska marknaden och genererade i skulder.

En detalj som Nikolaj II valde att ignorera, tillsammans med de ledare som följde efter honom, som även valde även att bortse från de skulder man hade till andra länder.

Gigantiska skulder

Att det ens fanns någon skuld att tala om erkändes av Sovjetunionen så sent som på 1980-talet, skriver Reuters. Redan 1991, efter landets upplösning slutade man dock att betala av den närmare 105 miljoner dollar tunga utlandsskulden, som fortsatte att stiga och omkring 1998 utgjorde 77 procent av landets BNP.

ANNONS

Vilket Rysslands dåvarande finansminister Andrey Vavilov valde att ignorera, skriver Reuters.

För att hålla sig flytande och skydda sin valuta valde Ryssland istället att täcka sina utgifter med kortsiktiga statsskuldsväxlar, så kallad GKO. Något som tog sin ände under 1998 då Ryssland tvingades devalvera rubeln, vilket innebar slutet för de ryska banker som vid det laget hade investerat stort i statsskuldsväxlar.

Historia som upprepar sig

Lite mer än två decennium senare befinner sig Ryssland åter i en situation där de står utanför den europeiska marknaden och stora delar av den globala. I likhet med 1918 har man även lidit enorma mänskliga förluster i ett krig som en hel värld fördömer.

Att i ett sådant utsatt läge dra lärdom av sin historia och undvika de värsta fallgroparna brukar vara en devis som håller, men det väljer landets nuvarande president Vladimir Putin att ignorera.

Läs även: Rysk befälhavare försvunnen

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jennie Nysted
Jennie Nysted

Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.

Jennie Nysted
Jennie Nysted

Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS