Handel, geopolitik och en svagare krona talar för. Risken att betala för andra länders skulder och en sämre anpassad räntepolitik talar emot. Lars Calmfors euroutredning väger argumenten och landar i ett ja.
Calmfors: Därför bör Sverige byta kronan mot euro — och det som talar emot
Eurofrågan är tillbaka i svensk politik. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) öppnade i februari 2026 för att tillsätta en ny statlig euroutredning efter höstens val.
Liberalerna driver på för ett svenskt inträde och framhåller att 20 av EU:s 27 medlemsländer redan har euron. SD säger tydligt nej.
Bakgrunden är rapporten ”Dags för euron?”, beställd av Stiftelsen Fritt Näringsliv och ledd av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
Rapporten består av tolv kapitel av tretton forskare och analyserar fem områden: samhällsekonomisk effektivitet, konjunkturstabilisering, övrig ekonomi, politiskt inflytande och europeisk integration.
I vår intervjuserie Ekdals perspektiv resonerar Calmfors om varför kalkylen ser annorlunda ut i dag. Hans slutsats idag är att fördelarna överväger.
Opinionen är delad. Enligt SOM-institutets mätning 2024 är 41 procent av svenskarna emot euron och 32 procent för. Stödet är det högsta sedan före eurokrisen, då det bottnade på 9 procent 2012.
Rysslands invasion av Ukraina tycks ha fått fler svenskar att se euron som en fråga om europeisk samhörighet.
Calmfors egen position har förskjutits gradvis. Som ordförande för EMU-utredningen 1996 rekommenderade han att Sverige skulle vänta.
Nu menar han att tiden är mogen.
Handeln kan öka med upp till 7,5 procent
Den mest konkreta vinsten handlar om handel. Sedan eurostarten har handeln mellan euroländerna blivit 10-15 procent större än den annars skulle ha varit, enligt forskaren Rikard Forslid.
Vid ett euromedlemskap kan handeln med euroländerna öka med ytterligare 5-7,5 procent, beräknar Forslid. Dessutom har utländska direktinvesteringar mellan euroländerna ökat med cirka 20 procent.
”Min mycket osäkra bedömning utifrån studier av sambandet mellan utrikeshandelsandel och BNP är att BNP per capita på sikt kan öka med några procent”, skriver Calmfors.
I en tid av amerikansk protektionism ser han euroanslutningen som ett instrument Sverige själv kan välja för att främja utrikeshandeln. Näringslivet har länge drivit på för en övergång.
Konjunkturargumentet har försvagats — men inte försvunnit
Det klassiska argumentet mot euron är att Sverige förlorar sin egen penningpolitik. Calmfors har tidigare förespråkat att Sverige bör skrota kronan. I den nya rapporten menar han att argumentet försvagats sedan millennieskiftet av tre skäl.
- Konjunkturen är mer synkroniserad.
Jesper Hansson visar att svenska och europeiska BNP-gap utvecklats likartat sedan 2000-talet. IT-kraschen, finanskrisen, pandemin och inflationskrisen 2022-23 slog likartat mot båda. Riksbankens och ECB:s styrräntor har på senare tid följts åt. - Finanspolitiken kan kompensera.
Sveriges statsskuld har sjunkit dramatiskt sedan 1990-talskrisen medan de flesta EU-länders skulder ökat.
Även med lånefinansiering av merparten av de ökade försvarsutgifterna fram till 2035 kommer Sveriges Maastrichtskuld att ligga cirka 20 procentenheter under EU:s tak på 60 procent av BNP. I Ekdals perspektiv varnar Calmfors för att försvarslånen innebär en missad möjlighet att stärka statsfinanserna. - Kronan rör sig ibland åt fel håll.
Martin Flodén visar att kronan normalt verkat stabiliserande genom att försvagas i nedgångar och stärkas i uppgångar. Men under inflationskrisen 2022-23 försvårade kronans fall till rekordnivåer inflationsbekämpningen.
Samtidigt visar Flodéns analys att kronans procykliska mönster oftast har hjälpt svensk ekonomi. Att en egen valuta ger penningpolitisk flexibilitet är ett argument som kvarstår även i Calmfors utredning.
Räntekänsligheten: ECB:s politik kan passa Sverige dåligt
Karl Walentin pekar på en viktig komplikation. Den svenska ekonomins räntekänslighet är sannolikt större än euroområdets på grund av högre privat skuldsättning och kortare räntebindningstider.
ECB:s räntepolitik riskerar att bli alltför expansiv för Sverige i en gemensam lågkonjunktur. Dels ökar den gemensamma penningpolitiken efterfrågan mer hos oss, dels tvingas ECB ta huvudansvaret för konjunkturstimulanserna på grund av euroländernas höga statsskulder.
För svenska hushåll med rörliga bolån kan det innebära kraftigare svängningar i boendekostnader vid en gemensam penningpolitik.
Risken att betala andras skulder
Den tydligaste nackdelen är ny sedan folkomröstningen 2003. Fredrik N G Andersson och Lars Jonung pekar på att euroländernas statsskulder fortsatt att växa.
Minskningarna i uppgångar har inte kompenserat ökningarna i nedgångar. Anders Borg har beräknat vad euron kan kosta Sverige vid nästa kris.
Andersson och Jonung ser flera skäl för fortsatt skulduppbyggnad: stöd för populistiska partier, åldrande befolkningar, stora utgiftsbehov för upprustning och klimatomställning samt låg tillväxt. De är skeptiska till att 2024 års reformer av stabilitetspakten ska öka regelefterlevnaden.
Vid ett euromedlemskap kan Sverige risker få kostnader genom:
- Stödlån från räddningsfonden ESM som inte betalas tillbaka
- Förluster i ECB på stödköp av krisländers obligationer
- Hög inflation om ECB försöker inflatera bort statsskulder
SD lyfter fram samma risk och menar att svenska skattebetalare indirekt kan få bära kostnader för ekonomiska kriser i andra euroländer.
Calmfors konstaterar dock att tidigare krislån villkorades med hårda budgetåtstramningar.
”Det är fortfarande oklart om det i slutändan blir några kostnader för övriga euroländer”, skriver han.
Bankunionen: risk och försäkring
Ett eurointräde innebär att tillsynen av Swedbank, SEB och Handelsbanken flyttas från Finansinspektionen till ECB. Peter Englund och Pehr Wissén analyserar konsekvenserna. ECB har större professionell kompetens genom fler tillsynsfall, men sannolikt mindre kunskap om svenska förhållanden.
Svenska banker skulle betala avgifter till den gemensamma resolutionsfonden, vilket innebär risk att betala för andras bankkriser. Å andra sidan får Sverige hjälp i en egen bankkris.
Som Calmfors skriver: ”En sådan är i dag osannolik, men bankkriser är svåra att förutsäga: Om det gick, skulle de aldrig äga rum, vilket bevisligen ibland sker.”
Geopolitiken förändrar kalkylen
Det mest avgörande nya argumentet är geopolitiskt. ”Vi kan inte bygga en strategi på att USA ska bli normalt igen”, säger Calmfors i Ekdals perspektiv. Den gemensamma valutan kan ses som en förutsättning för att EU ska utvecklas i federal riktning.
”En sådan utveckling är nödvändig om Europa geopolitiskt ska kunna hävda sig mot ett aggressivt Ryssland, uppbackat av ett ekonomiskt allt mäktigare Kina, och ett alltmer oförutsägbart USA som börjat behandla allierade som fiender”, skriver han.
Magnus Lundgrens analys visar att Sveriges inflytande i allmänna EU-frågor inte skadats av euroutanförskapet. Men i ekonomiskpolitiska frågor har inflytandet blivit mindre.
Draghirapporten (2024) lyfter en integrerad europeisk kapitalmarknad som central för Europas konkurrenskraft. Om utvecklingen knyts till euroinstitutioner riskerar Sverige att stå utanför.
Trycket ökar på Sverige att ta ställning, och eurofrågan har blivit het igen i svensk politik. Även Göran Persson har sagt sig vara övertygad om att Sverige kommer införa euro.
Så kan det påverka din plånbok
Ett eurobyte skulle märkas direkt i vardagen. Växlingskostnader vid utlandsresor och handel försvinner, uppskattade till 0,1-0,2 procent av BNP årligen. Företag som handlar med Europa slipper valutasäkring.
Men övergången innebär också risker. Svenska hushåll har kortare räntebindningstider än euroländernas snitt, vilket gör bolånekostnaderna mer känsliga för ECB:s räntebeslut.
I en lågkonjunktur kan det innebära att räntorna sänks för mycket och driver upp bostadspriser, för att sedan stiga kraftigare i nästa uppgång.
Calmfors slutsats
De ekonomiska skillnaderna mellan medlemskap och utanförskap är inte dramatiska åt något håll. Det som fäller avgörandet för Calmfors är geopolitiken.
”Varje sammanvägning måste grundas på personliga värderingar. För mig spelar de politiska integrationsargumenten en mycket viktigare roll än tidigare i ett mer hotande geopolitiskt läge”, skriver han.
I intervjun med Lennart Ekdal konstaterar Calmfors att politikerna ”förstår vad som borde göras, men struntar i det”.
Frågan är om euron den här gången når längre än till utredningsbordet.
