Tröttnat på riksdagspartierna? Det finns hundratals ”övriga partier” att rösta på – som Nu får det fan vara nog och Det minst dåliga partiet.  

ANNONS

De åtta partier som sitter i Sveriges riksdag kan vi nog utgå från att de flesta svenskar känner till. Men i Statistiska centralbyråns senaste stora partisympatiundersökning från i maj skulle 1,9 procent av svenskarna (+-0,5 procent) rösta på ”övriga partier” enligt egna uppgifter. Så vilka är det?

Fi störst av ”övriga” före AfS

I riksdagsvalet 2018 röstade totalt 63 716 svenskar på ”övriga partier”. Störst av de partier som inte tog sig in i riksdagen var Feministiskt initiativ, med 0,46 procent av rösterna – 29 665 stycken totalt. Partiet som fokuserar på kvinnofrågor tappade dock en hel del då de 2014 kom upp i 3,14 procent av rösterna, enligt Valmyndighetens statistik.

Alternativ för Sverige, som bildades på våren innan valet av uteslutna och avhoppade Sverigedemokrater, tog andraplatsen bland ”övriga partier” med 0,31 procent av rösterna. Därefter följde Medborgerlig samling med 0,2 procent av rösterna och Piratpartiet med 0,11 procent.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, sa till Göteborgs-Posten i våras att han inte tror att något nytt parti har chans att ta sig in i riksdagen i år.

”Det är kanske de (Alternativ för Sverige) som står närmast. De har sagt att de satsar på att nå en procent i år, vilket de hävdar att de är nära. Men den uppgiften tror jag är lite svajig då de inte har en egen partibeteckning i opinionsmätningarna. De siktar på valet 2026”, sa han till GP.

Småpartier
Fördelning av rösterna för partier utanför riksdagen 2018.
Feministiskt Initiativ (rosa, 32 %) Alternativ för Sverige (svart, 22 %), Medborgerlig samling (orange, 14 %), Piratpartiet (lila, 8 %), Övriga småpartier (däribland Direktdemokraterna, Enhet och Djurens Parti) (grön, 24 %).
(Grafik: Wikipedia)

De flesta partier får knappt några röster

Men faktum är att det är flera hundra partier som ställer upp i riksdagsvalet i år, och ännu fler i region- och kommunvalen ute i landet. Men de allra flesta av dem kommer få noll eller bara någon enstaka röst, om trenden från tidigare riksdagsval återupprepar sig.

Bland de nya partier som gör större satsningar finns Klimatalliansen, där tidigare V- och FI-ledaren Gudrun Schyman gjort gemensam sak med tidigare ärkebiskopen KG Hammar. Det nya etnoreligiösa partiet Nyans som leds av den tidigare centerpartisten Mikail Yüksel har också en ambitiös valsatsning med fokus på invandrargruppers röster.

ANNONS
ANNONS

Bland de övriga av de övriga som registrerat sig för val hittar man på valmyndighetens hemsida en rad partier som har fokus på en särskild fråga, en ideologi utanför politikens huvudströmningar eller en särskild grupp, som exempelvis Direktdemokraterna, Basinkomstpartiet, Stora Norrlands oberoende frihetsparti, Kristna värdepartiet, Anarkisterna, Skånepartiet, Det klassiska liberala partiet, Neoteknokraterna och SKP (Sveriges kommunistiska parti).

Sedan finns det också de som får läsaren att dra på smilbanden av olika anledningar, som exempelvis ett parti som heter Kärlek, Majspartiet, Naturistpartiet, Ond Kyckling Partiet, Rastliberalerna eller Knapptryckarna. För den som verkligen lackat ur på det politiska systemet finns partiet Nu får det fan vara nog, eller varför inte Upprorsdemokraterna. Eller så nöjer man sig med att rösta på Det minst dåliga partiet.

Läs även: De äldre blir allt fler och pensionärerna kan avgöra valet [Dagens PS]