Högre ränta – tror marknaden. Riksbankschefen Stefan Ingves besked om att reporäntan kommer att ligga kvar på noll till 2024 ifrågasätts av terminskontrakten, som visar på en reporänta på 0,47 procent i mitten av maj 2024. 

Riksdagens egen prognos är att Sveriges reporänta kommer att ligga kvar på nollränta ”så långt prognosen sträcker sig”, vilket är tre år framåt och därmed i dagsläget fram tills sommaren 2024.

Men det tror inte marknaden. Dagens industri skriver att prissättningen på terminskontrakt visar att marknaden kollektivt räknar med en reporänta på 0,47 procent i mitten av maj 2024.

Största skillnaden sedan 2010

Eftersom Riksbanken normalt sett höjer eller sänker räntan med 0,25 procent i taget tror marknaden på att räntan kommer att höjas två gånger. Det är den största skillnaden på den faktiska och den förväntade räntan på mycket länge, enligt Di:s analys.

”Skillnaden är nästan 50 punkter nu. Man få gå tillbaka till 2010 för att hitta en så stor skillnad”, säger Olle Holmgren, ekonom och inflationsexpert på SEB till Di.

De kommande åren ligger förväntningarna relativt i linje med riksbankens besked, men från och med våren 2023 börjar marknadsprissättningen dra iväg markant mot högre ränta.

”Det ser lite stretchat ut om man lyssnar på debatten i Sverige och man lyssnar på Riksbanken, som ju håller dörren öppen för räntesänkningar. Men det sticker inte ut vid en jämförelse med andra länder. Det finns uppenbarligen en inflationsoro och en tillväxtoptimism därute”, säger Olle Holmgren till Di.

”Ett slags skevhet”

Han säger att det nog inte är troligt med flera höjningar av reporäntan, men utfallsrummet nedåt är mycket mer begränsat än uppåt, eftersom räntan är så låg. Då blir det en viss assymmetri, och gör att det kan vara lönsamt att ta höjd för höjningar av reporäntan.

ANNONS
ANNONS

”När räntan ligger så här lågt kan det bli ett slags skevhet. Utrymmet för högre räntor är större än det för lägre”, säger Olle Holmgren.

Läs mer: Nytt protokoll: Det blir ingen räntehöjning