Världen går från generella avtal om frihandel till separata pakter mellan länder. Enbart under det senaste året har USA inlett mer än tjugo samtal av det slaget.
Frihandel – men i nya format
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 08 maj 2023Publicerad: 08 maj 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När allt fler vänder sig mot generella frihandelsavtal väljer regeringar att skapa minde och icke lika kontroversiella pakter, skriver Wall Street Journal.
Enbart under det senaste året har USA inlett samtal med Japan, Europeiska unionen och mer än 20 länder från Indien till Peru om gränsöverskridande ekonomiska förbindelser, påpekar man.
Färre fysiska varor
Med framväxten av tjänster och onlinehandel spelar nu fysiska varor en proportionellt mindre roll i världshandeln.
Klyftorna i löner och produktionskostnader mellan rika och fattiga länder har minskat, vilket flyttar uppmärksamheten till indirekta kostnader som miljöbestämmelser.
Frihandelsavtalen såg sin glansperiod under 1990-talet, när den fria marknadsekonomin verkade ha segrat efter Sovjetunionens kollaps, menar WSJ.
Nafta, som trädde i kraft 1994, lanserade en våg av avtal som sänkte tullarna mellan länder.
ANNONS
Senaste nytt
Förstärkte trenden med frihandel
ANNONS
Den trenden förstärkes via skapandet av WTO och EU:s omvandling från en lös konfederation till en union.
Strävan fortsatte under det tidiga 2000-talet och nådde sin topp med två Obama-initiativ: Trans-Pacific Partnership, som syftar till att länka samman tolv länder i Asien och Amerika, och det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet, mellan USA och EU.
Drog tillbaka direkt
En av Donald Trumps första åtgärder när han tillträdde var att dra tillbaka USA från den trans-Stillahavspakten innan den ratificerades och trädde i kraft.
Biden-administrationen arbetar nu för att ge Japan och EU tillgång till subventionerna för ren energi i Inflation Reduction Act.
Regionala avtal med Indo-Stillahavsområdet och Amerika ska fördjupa ekonomiska band, länka samman leveranskedjor och utjämna standarder utan att röra tullar. Inget kräver kongressens godkännande.
”I princip fri handel”
“Vi har i princip fri handel” över Atlanten, säger Dan Hamilton, senior fellow vid Foreign Policy Institute vid Johns Hopkins Universitys School of Advanced International Studies.
ANNONS
Tullar på EU-varor som kommer in i USA ligger i genomsnitt på cirka 2,5 procent, jämfört med cirka 10 procent på många andra marknader, och är låga med globala standarder, påpekar han.
En anledning till övergången till snävare pakter fokuserade på specifika sektorer är att frihandelsavtalen blev för spretiga för att verkställas politiskt.
Vissa av dessa nya avtal är mellan tillsynsmyndigheter och kräver inte godkännande från kongressen eller andra parlament, som frihandelsavtal vanligtvis gör.
Läs även: Dr Doom: Nytt kallt krig ger stagflation i väst
Läs även: Handelsrekord trots bottenfrusna relationer med Kina
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
