EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att hålla igen med energistöd efter Irankrigets prisexplosion. Annars riskerar Europa en tredje ekonomisk kris på sex år.
EU:s energistöd kan bli nästa kris – därför varnar kommissionen länderna
Olje- och gaspriserna i Europa har stigit med cirka 60 procent sedan USA:s angrepp mot Iran. Nu varnar EU-kommissionen för att ländernas stödpaket riskerar att skapa en ekonomisk kris ovanpå energikrisen.
”Det som händer i en sektor av ekonomin kan spilla över till resten av samhället”, säger EU:s energikommissionär Dan Jørgensen till Financial Times.
Kommissionen kräver tillfälliga åtgärder
Flera länder har redan agerat. Italien, Polen och Spanien har sänkt bränsleskatten. Rom har förlängt en tillfällig sänkning av punktskatten på bränsle med 20 procent till 1 maj, samtidigt som Italiens budgetunderskott landade på 3,1 procent av BNP 2025.
Polen har sänkt moms och punktskatter på bränsle till en kostnad av 1,6 miljarder zloty (cirka 4,2 miljarder kronor) per månad.
Men Bryssel trycker på bromsen
Kommissionen insisterar på att alla stödåtgärder, skattelättnader och pristak ska vara begränsade i tid och omfattning. EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis har varit tydlig i möten med finansministrarna.
”Vi har begränsat finanspolitiskt manöverutrymme, så vad medlemsländerna än gör måste vara tillfälligt och riktat”, säger Dombrovskis.
EU:s statsskuld har redan stigit från 77,8 procent av BNP i slutet av 2019 till 82,1 procent, efter pandemi, Ukrainakris och ökade försvarsutgifter.
Iran-kriget driver redan upp inflationen i Europa, och ECB-chefen Christine Lagarde varnade i mars för att ”breda och tidsobegränsade åtgärder” kan elda på inflationen ytterligare.
Fem länder kräver EU-skatt på energibolag
Finansministrarna i Tyskland, Spanien, Italien, Portugal och Österrike har i ett gemensamt brev krävt att EU inför en övervinstskatt på energibolag.
De hänvisar till det intäktstak som infördes 2022 under gaspriskrisen efter Rysslands invasion av Ukraina.
”Med tanke på nuvarande marknadssnedvridningar och finanspolitiska begränsningar bör EU-kommissionen snabbt utveckla ett liknande EU-omfattande bidragsinstrument”, skriver ministrarna i brevet som publicerades av Spaniens finansminister Carlos Cuerpo.
Italiens finansminister Giancarlo Giorgetti gick ännu längre förra veckan och sa att det är ”oundvikligt” att Bryssel måste bli mer tillmötesgående med EU:s budgetregler, som begränsar underskotten till 3 procent av BNP.
Tredje krisen på sex år
EU-tjänstemän befarar att konflikten utlöser Europas tredje ekonomiska kris sedan 2020. Både pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 ledde till stora stimulanspaket som drev upp statsskulderna.
Oljepriserna har skenat och det finns farhågor om brist på diesel och flygbränsle i Europa. Dieselpriset i Sverige slog nyligen alla tiders rekord.
Jørgensen medger att EU ibland tvingas subventionera saker ”som vi normalt inte skulle drömma om”, men betonar att det måste ske kortsiktigt. ”Annars kommer folk att frysa eller produktionen att läggas ner”, säger han.
Konsekvenser för Sverige
Sverige har hittills klarat sig lindrigare tack vare lägre elpriser än de flesta europeiska länder. Men inflationshotet lurar och analytiker har pekat på risken för kraftigt stigande inflation om energipriserna inte stabiliseras.
En EU-omfattande övervinstskatt på energibolag skulle kunna ge finanspolitiskt utrymme utan att öka statsskulden.
Men detaljerna är oklara och motståndet inom delar av EU är stort mot åtgärder som kan uppfattas som marknadsreglerande.
