Ett nytt forskningsprojekt vid Karlstads universitet ska studera hur modern digitaliseringsteknik kan ge snabbare utveckling av läkemedel.

Den snabba framtagningen av vaccin mot covid-19 har lett till krav på snabbare utveckling även av andra läkemedel. Forskarna vid Karlstads universitet ska ta reda på hur man med hjälp av modern digitaliseringsteknik kan bidra till kvalitetssäkring och utveckling av oligonukleotider, det vill säga bioinspirerade molekyler som ingår i nästa generations läkemedel.

”Syntetiserade oligonukleotider har kommit lite i skymundan av regeringens satsningar på biologiska läkemedel. Dock är det att syntetisera, rena upp och kvalitetsgranska denna typ av läkemedel som är den nya riktigt stora utmaningen för läkemedelsindustrin”, säger Torgny Fornstedt, professor i analytisk kemi på Karlstads universitet och projektledare för forskningen, i ett pressmeddelande.

Kan ge snabbare utveckling av läkemedel

Oligonukleotider kan riktas mot de gener som ger upphov till en sjukdom, eller som påverkar sjukdomsförloppet. I projektet ska forskarna undersöka hur modern digitaliseringsteknik kan skynda på utvecklingen av nya metoder för kvalitetskontroll. Forskningen skulle kunna leda till en mer kostnadsefefektiv läkemedelsutveckling.

”Med den nya tekniken, som vår forskning ska bidra till, kommer det finnas möjlighet att utveckla läkemedel snabbare och mer kostnadseffektivt utan att tumma på kvaliteten”, säger Torgny Fornstedt i pressmeddelandet.

Går snabbare att utveckla

Oligonukleotider består av korta DNA- eller RNA-molekyler och är en ny typ av läkemedel som har slagit igenom stort de senaste åren, det berättade Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet, för Life Science Sweden i mars i år.

”Det som är speciellt med dessa läkemedel är att det generellt sett går snabbare att utveckla dem, då de första stegen i processen kan ske i datorn. När proteiner uttrycks används mRNA som mall och det finns goda möjligheter att identifiera väldigt specifika oligonukleotid-läkemedel som kan påverka mRNA-molekylers stabilitet och funktion. Vid traditionell läkemedelsutveckling så är man lite mer begränsad, sa Claes Gustafsson till Life Science Sweden.

ANNONS
ANNONS

Har fått anslag från KK-stiftelsen

Forskningsprojektet är möjligt genom ett anslag på 10 miljoner kronor från KK-stiftelsen tillsammans med medfinansiering från Karlstads universitet. Agilent Technologies Sweden, Bio-Works Technologies, Cytiva, Scandinavian Gene Synthesis och Astra Zeneca är Karlstads universitets samverkansparters i projektet.

Läs mer: Astra får läkemedel mot genetisk sjukdom godkänt i EU [Dagens PS]