Energipriserna rasar på och det märks i Europa. Det är inte bara i Sverige som partierna bjuder över varandra i att täcka privata kostnader för drabbade energikonsumenter. Ungefär 2 900 miljarder kronor satsar Europas politiker på sådana åtgärder.

ANNONS

”Det här är att släcka eld med bensin”, Joanna Mackowiak-Pandera, ordförande för Warszawa-baserade tankesmedjan Forum Energii, till Bloomberg.

Hon menar att efterfrågan på energi bara kommer att sporras när politiker kommer med åtgärder som att betala privatkunders elräkningar.

Ryssland förbereder en stängning av Nord Stream-ledningen på onsdag. Det är sagt att stängningen är tillfällig och bara för att underhålla ledningen, men många är nervösa för att ett permanent stopp kan ligga i korten.

Akut stöd motverkar energipriser

Reaktionen på de ökade energipriserna är för närvarande att gå in med ett akut stöd till privatpersoner och organisationer. Samma tendens märks i hela Europa, skriver Bloomberg.

I Tyskland sänker regeringen skatten på gas. I Polen lägger politikerna fram subventioner för uppvärmning, även för höginkomsttagare. Detta utan några motkrav på energieffektivisering. Något som kan bli onödigt dyrt för statskassorna, enligt många bedömare. I Grekland ska regeringen täcka 94 procent av ökningen i folks elräkningar för september.

ANNONS
ANNONS

Tjeckien vill diskutera ett tak för elpriserna, enligt CTK Newswire.

Bara i Storbritannien kommer det att kosta regeringen cirka 110 miljarder pund fram till 2023 att subventionera och stödja privatpersoner med deras elräkningar, enligt en studie från Institute for Government.

Stöden blir för generella

Enligt Peter Vis, tidigare tjänsteman i EU, är det rimligt att stödja personer som inte klarar av prisökningarna på energi. Men pengarna bör vara öronmärkta för de mest utsatta grupperna i samhället, säger han till Bloomberg.

Han menar att de europeiska länderna måste hitta sätt att spara energi eftersom prisuppgången fortsätter.

Sådana initiativ är också på gång: I Spanien diskuteras under torsdagen exempelvis ett förslag om att företag inte får värma upp eller kyla med arbetsplatser hur mycket som helst. Spannet ska öka och gå mellan temperaturer på 19-27 grader på arbetsplatser. Man vill också begränsa gatubelysningen.

Oppositionen i Spanien gillar inte förslaget utan menar att det äventyrar allmän säkerhet och turism.

ANNONS
ANNONS

Begränsningar i Tyskland

I Frankrike har man nyligen inlett frivilliga samtal med företag om hur man kan minska efterfrågan på energi med 10 procent på två år.

Tyskland, det europeiska land som kan ha svårast att ställa om från rysk gas, diskuterar åtgärder för att minska förbrukningen. Även här förordar man att kontorsbyggnaden sänker temperaturen till 19 grader på vintern, samt att vissa delar av offentliga byggnader hålls helt utan värme. Dessutom vill man förbjuda att privatpersoner värmer upp sin swimmingpool med gas.

Men flera av ledarna saknar politiskt underlag i sina parlament för att genomföra tuffa beslut, och ledarnas popularitet minskar till följd av krisen, skriver Bloomberg.

Läs också:

Europeiska städer preppar för energikris [Dagens PS]