Kinas gruvförvärv ligger på den högsta nivån på över tio år, något som väcker misstänksamhet bland västländer.
Kina köper upp världens gruvor – rusar efter metaller
Matilda Habbe
Uppdaterad: 06 juli 2025Publicerad: 06 juli 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Kina har dragit igång en global resursjakt.
Enligt Financial Times har kinesiska gruvbolag ökat sina utländska förvärv till den högsta nivån sedan 2013 – allt för att säkra tillgången till de metaller som driver världsekonomin.
Bara under förra året gjordes tio affärer värda över 100 miljoner dollar vardera. Analytiker menar att ökningen är ett direkt svar på det allt kyligare geopolitiska klimatet.
Missa inte: Gör sig Kina redo för ett kallt krig? Dagens PS
Fönster håller på att stängas
Kinas gruvförvärv har förvisso ökat i flera år. Redan 2022 investerade kinesiska företag motsvarande 170 miljarder kronor i gruvor utomlands – en ökning från under 50 miljarder året innan, enligt Realtid.
På senare tid har dock aktiviteten ökat ytterligare.
Michael Scherb, grundare av Appian Capital Advisory, säger till tidningen att kinesiska aktörer ser ett tillfälle – som snart kan försvinna.
“Det har varit mer aktivitet de senaste tolv månaderna eftersom kinesiska grupper tror att de har ett kortsiktigt fönster. De försöker få många förvärv klara innan geopolitiken försvårar allt”.
ANNONS
Ett exempel är när kinesiska Baiyin Nonferrous Group köpte koppar- och guldgruvan Mineração Vale Verde i Brasilien för 420 miljoner dollar i april.
ANNONS
Senaste nytt
Fokus på framtidens material
Kina är redan ledande på att bearbeta sällsynta jordartsmetaller, litium och kobolt – råvaror som behövs till elbilsbatterier, vindkraftverk och halvledare. Men själva råmaterialet måste ofta importeras.
Därför siktar landet nu på att få kontroll redan i gruvledet, långt innan materialen förädlas.
“Varje gång någon närmar sig att utvinna litium, kommer kineserna springande med checkhäftet”, säger en källa till Financial Times.
USA och Europa försöker bromsa
Flera västländer har reagerat. Kanada, Australien och USA är enligt tidningen “allt mer misstänksamma” mot kinesiska investeringar i egna gruvor. Anledningen är att många av metallerna är strategiskt viktiga.
Kina har därför riktat in sig mer på utvecklingsländer – särskilt i Afrika – där vissa militärstyrda regeringar vill ta kontroll över västerländska gruvtillgångar. Enligt juristen Timothy Foden är kinesiska bolag ofta beredda att acceptera mindre lönsamma avtal, bara de får ta över driften.
ANNONS
Mer tävling – inte mindre
Tidigare var det vanligt att kinesiska staten valde ut ett bolag för varje affär. Men det har förändrats, säger Michael Scherb:
“Det som utvecklats under de senaste tre till fyra åren är att regeringen låter kinesiska grupper konkurrera med varandra. Det antyder att de inte längre är rädda för att förlora mot väst”.
Kinesiska jättar på jakt
Bland de mest aktiva kinesiska bolagen nämns CMOC, MMG och Zijin Mining. Dessutom har kinesiska banker pumpat in miljardbelopp i lån till nya gruvprojekt i utvecklingsländer.
Och trenden fortsätter. Bara i år har Zijin Mining annonserat en affär om ett guldfynd i Kazakstan för 1,2 miljarder dollar.
“Vi kommer sannolikt att få se fortsatt hög aktivitet från kinesiska gruvbolag de kommande åren”, säger Richard Horrocks-Taylor, global chef för metaller och gruvor på Standard Chartered.
Läs också: Kinas sista generation – där familjelivet tynar bort. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS