Den ryska invasionen blev en dyr affär för Gazprom i västvärlden eftersom de snabbt fick sanktioner på sig. Men för fyra Gazprom-medarbetare blev det en ekonomisk lyckträff.
Gazprom-chefer drog nytta av sanktioner – tjänade miljoner på byte
Fyra chefer vid den ryska banken Gazprombanks Luxemburgskontor gjorde potentiellt miljonvinster genom att köpa kraftigt rabatterade Gazprom-obligationer efter Rysslands invasion av Ukraina.
Bankirerna fick personliga lån från Gazprombank och använde pengarna till att köpa obligationer som hade rasat i värde efter västvärldens sanktioner mot Ryssland.
Obligationerna kunde därefter bytas mot nya ryska obligationer till fullt nominellt värde i rubel.
Tjänade flera miljoner euro
Enligt en granskning baserad på interna dokument genomförde de fyra bankirerna över 50 transaktioner som sammantaget kan ha gett dem vinster på mer än 9 miljoner euro, skriver Financial Times.
Mellan juli och november 2022 fick de över 17 miljoner euro i överföringar, omräknat från rubel, som användes för obligationsköpen.
Affärerna väcker samtidigt frågor om möjlig sanktionsöverträdelse och insiderhandel.
De fyra cheferna köpte ofta samma obligationer samma dag och i vissa fall kort innan Gazprom offentliggjorde att just dessa värdepapper skulle omfattas av bytesprogrammet.
En av bankirerna, tidigare Luxemburgschefen Dmitry Derkatch, började köpa Gazprom-obligationer bara nio dagar efter att Vladimir Putin undertecknat dekretet som skapade bytesprogrammet.
Läs mer: Fyra ryska bankdirektörer tjänade miljoner på EU:s sanktioner. Realtid
Finansierades med hjälp av lån
I ett exempel betalade han omkring 65 000 euro för en obligation med ett nominellt värde på 150 000 euro. När obligationen senare byttes kunde vinsten ha uppgått till omkring 85 000 euro.
De övriga tre cheferna, Sergey Nekrasov, Sergey Belousov och Pavel Bolshakov, började köpa obligationerna i september 2022. De koncentrerade sig på ett fåtal obligationer som senare omfattades av bytesprogrammet.
I ett fall köpte de en dollarobligation när den handlades till omkring halva det nominella värdet. Efter att den bytts ut i Ryssland steg värdet till 120 procent av nominellt värde.
Transaktionerna finansierades med lån från Gazprombank och genomfördes bland annat via den schweiziska banken Compagnie Bancaire Helvétique och den cypriotiska banken Veles International.
Läs mer: Här äger varje pensionär 13 miljoner kronor. Realtid
Fick inga böter
Inom Gazprombank väckte affärerna tidigt misstankar om insiderhandel. Bankens ledning hävdade dock att det inte fanns tecken på marknadsmanipulation eller insiderhandel.
Transaktionerna stoppades senare efter en intern granskning i slutet av 2022.
Luxemburgs finansinspektion CSSF granskade banken efter ett tips 2023.
Inspektionen konstaterade att banken hade brutit mot sina interna regler genom att låta anställda öppna privata konton och att de fyra cheferna inte hade genomgått den kontroll som krävdes för personer med hög riskprofil. Några andra oegentligheter konstaterades inte och banken fick inga böter.
Läs mer: Industrin tar fart i Trumps USA – men inte fabriksjobben. Realtid
