Forskningsduo granskar inflationens mörka sidor

Igelkotten

På stora delar av 2000-talet uppmättes mycket låg KPI-inflation i Sverige.

Detta trots att Riksbanken ofta förutspådde att den skulle komma, vilket resulterade i att Riksbankens prognoser i princip alltid var fel, och alltid på samma sätt – något som av vissa kallas Riksbankens igelkott, förklarar forskarna.

Forskarna förklarar att en räntesänkning tidigare innebar att man automatiskt sänkte inflationen, genom att minska hushållens räntekostnader, eftersom dessa kostnader ingår i konsumentprisindex.

Det var en av de huvudsakliga anledningarna till att Riksbanken under 2019 gick över till att använda KPIF, konsumentprisindex med fast ränta.

Samtidigt som inflationen enligt konsumentprisindex stod stilla sköt bostadspriserna och svenskarnas bolån i höjden.

^{Jämförelsevis många svenskar har bolån. Utdrag från OECDs rapport om tillgång till boende, 2021. (Foto: OECD)}

Varors värde är en djupdykning i indexens värld. Den beskriver hur syftena med beräkningen av konsumentprisindex, KPI, är tre. 

Att vara kompensationsindex – bestämma nivån på garantipensioner, bidrag, dagsböter och brytpunkten för inkomstskatt, förutom 2023.

Att vara deflator i BNP-beräkningarna, vilket ger reell BNP.

Att vara målvariabeln för Riksbankens räntepolitik. Riksbanken försöker sätta räntan så att ett särskilt mått av inflation, sedan 2019 KPIF, blir runt 2 procent.

Detta gör att man inte prioriterar att ha korrekta siffror på lång sikt, utan bara kortsiktigt vill få dessa index att fungera. Man korrigerar inte felaktiga siffror i efterhand. Indexet är hugget i sten. 

Om någon skulle komma på att man räknat fel de senaste åren och justera KPI skulle alla möjliga avtal – hyresavtal, räntejusterade obligationer, bidragsbetalningar – också ha varit fel alla dessa år.

Så kan vi inte ha det .

Därför har man bestämt att vi måste kunna lita på att KPI, och inflationen är vad man säger att den är – även om det är fel.

Allt färre känner igen sig

Inflationen i Sverige var runt 12 procent under 2022 enligt SCB.

Det ska beskriva en genomsnittssvensk. Allt färre känner dock igen sig i inflationssiffrorna, enligt OECD.

I dag fångar officiella siffror en verklighet som 40 procent känner igen sig i, mot 80 procent 2021.

Indexkritik

“Indexvidskepelse var att ord som användes på 1950-talet av dem som hittade på många av våra index. De sa att vi inte ska fästa för stor vikt vid dessa siffror, och var ofta bland de största kritikerna till sina egna index”, säger författarna.

Denna kritiska inställning till KPI syns sällan i dag, menar de.

Det kan också få bisarra följder – det mesta av makroekonomisk forskning använder mått som reell BNP, när man mäter hur ekonomin går. Det gör att varje felaktigt antagande om inflationen byggs in som fel i makromodellerna.

Varje felaktigt kvalitetsjusterad produkt som sänker KPI får tillväxten att verka större än den är. Nya produkter räknas ofta inte i KPI, då de ju inte ändrats i pris. De ”skarvas” in, kallas det. Så ju mer nytt, desto lägre inflation.

Försämrad mat mäts inte

Maten var längre den största faktorn i varukorgen som används för att beräkna inflation, och när ny, fetare mat kom, antogs det att denna var bättre, eftersom den hade fler kalorier. Ett exempel på det är wienerbröden som ersatte fettsnålare bröd. 

Man tog inte hänsyn till försämring då det blev mer processerad mat. Om vi skulle bedöma att folk inte äter bättre i dag än på 1960-talet, till exempel, är det för sent att rätta siffrorna – inflationen är ju redan fastställd.

“Homogeniserade sojaproteiner utan omega-3 osv. Det har skett stora försämringar i näringsvärdet. Världshälsoorganisatinen, WHO, menar att detta kan förklara upp till 50 procent av dödsfallen globalt. Detta är inte svält, utan förstörelse av matens kvalitet” säger Daniel Berg. 

“Det är värst i Sydamerika och Mexiko. FN menar att det är den stora orsaken till överdödlighet. Men det drabbar förstås inte den som äter frukt och grönt lika mycket. Men denna typ av förändringar försvinner ur indexberäkningarna”, fortsätter han.

Varför fångas inte den upp?

“För att den räknas som frivillig”, säger Rasmus Fleischer.

^{Nu kan man köpa friterad pizza i Stockholm. Det är frivilligt. (Foto: Conan Lindholm)}

När en ny matvara lanseras så bedöms inte längre om den är bättre eller sämre än andra, som man gjorde fram till ungefär 1960 – vilket också beskrivs i boken.

En ny produkt ”skarvas” in, och eftersom den är så ny att den får en egen kategori, räknas den varken som bättre eller sämre – och att den är dyrare än vad vi åt innan påverkar inte uppmätt inflation.

“De flesta nya produkter skarvas in och påverkar inte uppmätt inflation. Varje gång man gör det pressar man ”inflationen” lite närmare noll”, säger Daniel Berg.

Svenskar gillar nya saker. Om vi oftare än andra byter vilka varor vi konsumerar kan detta kanske artificiellt pressa ner vår inflation? Men även när vi aktivt justerar kan vi övervärdera det nya. Detta att nya saker minskar uppmätt inflation kan även märkas i vissa sektorer.

Varors värde

Detta för oss till bokens huvudfråga – vad är varors värde?

Frågan är inte så enkel som den kan te sig. Till exempel maten. Ofta tänker man om mat i termer av att sallad är nyttig och hamburgare mindre nyttiga, men det beror på vad din kropp har brist på.

Äter du för mycket socker är mer socker rent av dåligt för dig, men svälter du däremot är de extra kalorierna bra. Vad är då nyttan i en kanelsemla – och ska den räknas som en ny produkttyp?

^{Är en kanelsemla en semla? Om produkten är ny, ska den inte påverka inflationen – vänster. Höger, populär meme, skärmdump.(Foto: Conan Lindholm).}

Effekten av långa serier

Det kan bli riktigt stora följder av sådana här antaganden över tiden. Ett som boken nämner är nobelpristagaren William D. Nordhaus beräkningar av hur belysning förbättrats från de antika sumererna till nutiden.

Det blir underligt när man ska kvantifiera hur mycket bättre det blivit. Då antar han nämligen att nyttan för konsumenten stiger linjärt med ljusstyrkan, och får exempelvis fram en 3,6 procent årlig förbättring från 1800 till 1990.

Bättre teknik 2050

Föreställer man sig att man är i ett rum fullt med tandläkarlampor kanske man kan undra om detta verkligen är 15 gånger bättre än när man hade normal belysning.

Den här typen av antaganden har massiva följder, säger Berg och Fleischer, och exemplifierar med antagandet att man kan vänta med att göra något åt miljön, för tekniken kommer vara så mycket bättre 2050, att det blir billigare att göra något åt det då. 

^{En mycket stark, och därför billig, ljuskälla? (Foto: Conan Lindholm)}

Det för tankarna till Nozicks nyttomonster – filosofen Nozicks motbevis mot utilitarismen. Ett monster som kan uppleva oändlig njutning gör moraliska problem triviala – gör det som ger monstret oändlig njutning!

Likaså kan man tycka att en oändligt bra lampa känns bisarr.

^{Nyttomonstret blir väldigt glad av glödlampan (Foto: AI-genererad bild av Conan Lindholm)}

Svårt leva som på stenåldern

Det är alltså viktigt att vi förstår vad en verklig förbättring är.

Boken ger exempel på när inflationen inte fångar helheten: ”Medeltida bönder överlevde på motsvarande 1,50–2,20 dollar per dag – förvisso inte mycket, men mer än de 1,10 dollar per dag som jägare-samlare fick klara sig på.”

Det verkar svårt att “leva som på stenåldern”, följa en rawfooddiet med ekologiska bär, frukter, nötter och vilt, fritid det mesta av dagen, gemensam barnpassning och tillträde till spännande shamaniska riter i Stockholm för 1,10 dollar per dag. 

Valen skiftar

Menar vi då att en svensk som tjänar 110 dollar per dag borde vara 100 gånger så lycklig som en jägar-samlare? Det är mycket svårt att sätta sig in i vad som var värt hur mycket förut.

Men det är troligen ännu svårare att mäta inflationen idag, menar Berg. Vi har så många produkttyper, och idealkonsumentens val skiftar starkt och snabbt.

“Vi känner oss inte klara. Vi vill ju fortsätta med nya typer av indexkritiska studier. Både större och mer närsynta. Jag kommer börja kolla på bokprisindex nu. Sedan vore ett drogprisindex och ett försvarsprisindex intressanta att kolla på”, säger Fleischer.

“Ja. Sedan vill vi även kolla på större frågor. Filosofiska frågor om värde”, utvecklar Fleischer.

Relaterad läsning:

Här är det dyrast i världen att bo – hela listan

Därför ser toppinvesterarna fram mot 2024