Det finns indexfonder byggda för att svänga mindre än börsen. De dämpar fallen, men släpar efter i uppgångarna, och kostar oftast mer.
Fonderna som halverade fallet – så fungerar spartipset för den som inte tål gungningar
Många svenskar förlorar stora summor varje år på sina fondsparande, där experter uppmanar att granska fondvalen.
Det kommer i tider då Europas börser fortsätter att gå starkt.
Efter en längre period där amerikanska aktier dominerade investerarnas intresse har den europeiska aktiemarknaden fått ett tydligt uppsving under 2026.
När det gäller fonder blickar vi mot tech, hälsovård och bioteknik under 2026.
Heta ETF:er
För investerare som vill behålla exponering mot aktiemarknaden men samtidigt minska de kraftigaste svängningarna kan lågvolatilitets-ETF:er vidare vara ett intressant alternativ.
En lågvolatilitets-ETF investerar i aktier som historiskt har haft mindre kurssvängningar än den bredare marknaden. Tanken är enkel – när börsen går ned ska portföljen helst falla mindre. Nackdelen är att strategin också kan ge en lägre avkastning under starka börsuppgångar.
Syns tydligt när börsen rasar
Enligt en analys från justETF syns effekten tydligt under tidigare börsnedgångar. När globala aktier föll drygt 20,44 procent mellan februari och april 2025, föll den analyserade globala lågvolatilitets-ETF:en med 9,62 procent.
Det motsvarar en minskning av förlusten med nästan 53 procent.
Det är viktigt att förstå att ”low volatility” inte betyder låg risk i absolut mening. Fonden består fortfarande av aktier och kan därför falla kraftigt under en börskrasch.
Strategin handlar snarare om relativ risk.
Om marknaden exempelvis faller kraftigt kan en lågvolatilitetsportfölj i vissa perioder falla mindre än ett vanligt marknadsindex.
Men utvecklingen fungerar åt båda hållen.
När börsen rusar kan en Low Volatility-ETF också släpa efter. Det beror på att strategin ofta har mindre exponering mot de mest snabbväxande och volatila aktierna.
Vad händer med avkastningen?
Den stora frågan är förstås om mindre risk också innebär lägre avkastning.
Svaret är inte enkelt. En lågvolatilitetsstrategi är inte konstruerad för att slå börsen i varje uppgång. Dess främsta mål är att förändra riskprofilen.
Ett aktuellt exempel är State Street SPDR S&P 500 Low Volatility UCITS ETF. Fonden följer de 100 aktier i S&P 500 som har lägst volatilitet och hade enligt extraETF en avkastning på 7,33 procent per år under den tioårsperiod som redovisades i juli 2026. Samtidigt kan utvecklingen variera kraftigt mellan olika perioder.
Det är därför missvisande att se låg volatilitet som ett sätt att få ”börsens avkastning utan risk”.
Det handlar snarare om att byta en del av den potentiella uppsidan mot en portfölj som kan vara lättare att hålla fast vid när marknaden skakar.
Långsiktiga investerare
Low Volatility-ETF:er kan därför vara intressanta för långsiktiga investerare som vill behålla aktieexponering men ogillar stora kursrörelser. De kan också användas som en del av en större portfölj där målet är att minska den totala risken.
I slutändan handlar valet inte bara om vilken ETF som har bäst historisk avkastning. Den viktigare frågan är vilken risknivå som gör att investeraren kan fortsätta följa sin strategi även när börsen går åt fel håll.
Läs även:
Rekordnotering för pensionsspararna – fonder rusar över 20 procent. Dagens PS
Uselt facit för aktiva Sverigefonder jämfört med index. Dagens PS
