På 1990-talet genomled Finland en ekonomisk kollaps. Det påminns många om när de tittar på dagens svaga siffror.
Finland i ekonomisk knipa – väcker minnen från krisen
Finlands ekonomi befinner sig i ett pressat läge, det är de flesta bedömare överens om.
Arbetslösheten i Finland har stigit till omkring tio procent, vilket är den högsta nivån på över två decennier och bland de högsta i EU.
Samtidigt har konkurserna ökat, med omkring 4 000 företag som gått omkull under det senaste året.
”Inte lika illa”
Men jämfört med 1990-talets djupa finanskris som fortfarande finns kvar i många finländares minne finns det tydliga skillnader i både omfattning och karaktär.
Då präglades krisen av en snabb och dramatisk kollaps, medan dagens problem utvecklas mer gradvis.
”Visst är situationen allvarlig just nu, men inte alls lika illa som på 90-talet”, säger Roope Uusitalo, professor i nationalekonomi vid Helsingfors universitet, till Yle.
Den avgörande skillnaden ligger i krisens natur. På 1990-talet föregicks kollapsen av en kraftig kreditexpansion och en överhettad bostads- och finansmarknad.
Låg tillväxt under längre tid
När bubblan sprack, i kombination med Sovjetunionens fall och en bankkris, följde en snabb ekonomisk nedgång. I dag handlar problemen snarare om långvarig stagnation.
Tillväxten har varit nära noll sedan den globala finanskrisen 2008, och ekonomin har haft svårt att återhämta sig fullt ut efter flera externa chocker, vilket Deutsche Welle har rapporterat om.
Strukturella faktorer spelar också en större roll i dagens situation. En åldrande befolkning, svag produktivitetsutveckling och utmaningar inom traditionella exportindustrier tynger ekonomin.
Samtidigt är hushållen mer försiktiga än tidigare, med högre sparande och lägre skuldsättning, vilket dämpar konsumtionen.
Finanssektorn i bättre skick
En viktig stabiliserande faktor är att det finansiella systemet i dag är betydligt mer robust. Bankerna är bättre kapitaliserade och regleringen striktare.
Dessutom innebär medlemskapet i euroområdet att penningpolitiken sköts av Europeiska centralbanken, vilket minskar risken för kraftiga valutachocker.
En annan skillnad är avsaknaden av en tydlig tillväxtmotor. Under återhämtningen på 1990-talet spelade Nokia en avgörande roll för export och sysselsättning.
Någon motsvarande drivkraft finns inte i dag, menar experter.
Läs mer: Rika britter lockades av Dubais låga skatter – nu ångrar de sig. Realtid
