Stockholms Borgerskap har överlevt kungar, revolutioner, skråväsendets fall och nästan fyra sekler av förändringar i huvudstaden. Nu vill vd:n Pia Clark göra den anrika föreningen relevant för en ny generation entreprenörer. Visionen är oväntat modern: ett slags Soho House för Stockholms företagare.
400 år gammal förening för borgare vill bli nya Soho House
När Viggo Cavling träffar Pia Clark på Borgarhemmet på Södermalm är det lätt att fastna i historien. Stockholms Borgerskap har rötter tillbaka till den tid då borgarna var en egen samhällsklass och rätten att bedriva näringsverksamhet i staden var reglerad.
Men Pia Clark är betydligt mer intresserad av framtiden.
”Jag drömmer om att man skulle hitta en plattform där företagare kan träffas. Inte som ett företagarnätverk där man ska speeddejta och mingla och alla vill ha någonting, utan där man verkligen kan vara trygg och tillitsfull och ställa bra frågor.”
Sedan kommer formuleringen som bäst sammanfattar ambitionen:
”Ett Soho House för entreprenörer.”
Inte ännu en Rotaryklubb
Stockholms Borgerskap har omkring 3 000 medlemmar. För att bli borgare ska man enligt Pia Clark ha bedrivit näringsverksamhet i Stockholm i minst fem år och befinna sig på en nivå där man kan teckna firman. Dessutom ska två personer gå i god för den nye medlemmen.
Förr var det betydligt allvarligare än i dag. Om personen man gått i god för inte betalade sin skatt kunde borgarna som rekommenderat honom eller henne själva få stå för notan.
Numera är proceduren framför allt en tradition.
”Det går lite från ord till ord: ska du inte bli borgare?”
Medlemmarna är fortfarande uppdelade i 17 historiska klasser. Där finns hantverkare och grosshandlare men också moderna yrkesgrupper som it-entreprenörer, konstnärliga yrken och legitimerade professioner.
Gemensamt är företagandet.
”Det finns faktiskt ett ärebevis för att du har bidragit till Stockholm som företagare.”
Från borgargarde till entreprenörsklubb
Borgerskapets historia är tätt sammanflätad med Stockholms.
Borgarna var ursprungligen människorna som levde av handeln och hantverket kring staden. De organiserade brandvakter, omsorg och till och med ett borgargarde som kunde försvara Stockholm.
Genom århundradena har förmögna medlemmar också lämnat efter sig donationer och stiftelser. I dag förvaltar organisationen 18 juridiska enheter med olika ändamål.
En del pengar går till stipendier och utbildning. Annat används för bostäder och omsorg för äldre stockholmare.
Clark beskriver konstruktionen som ett slags generationskontrakt.
”Borgare genom tiderna har donerat, skapat saker och genererat resurser för att borgare ska kunna använda det. Och då har man sagt att Borgerskapet ska vara en garant för att det här sköts i generationer.”
Den senaste större donationen som Clark nämner i intervjun var på 1,2 miljoner kronor till stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Gubbhus, som arbetar med äldreomsorg.
Vill föryngra Borgerskapet
Ungefär 1 200–1 500 av medlemmarna är enligt Pia Clark under 65 år.
Det är framför allt dem hon vill aktivera.
Under förra året deltog omkring 1 000 personer i Borgerskapets aktiviteter, från företagsbesök och föredrag till stadsvandringar och fester.
”För 50 år sedan var det farbröder som tyckte att det här håller vi för oss. Vi ska vara lite mer av ett ordenssällskap.”
Den tiden är över, menar hon.
I stället ska varje generation få forma sitt eget Borgerskap.
”Ju fler yngre människor vi kan bli desto roligare kan vi bli ett Soho Club för Stockholms entreprenörer.”
Skillnaden mot Soho House är förstås att Stockholms Borgerskap är ideellt. Överskottet ska tillbaka till verksamheten.
Mer pengar betyder enligt Clark fler evenemang, företagsbesök, stadsvandringar, inspiration och fester.
Bygger för framtidens 80-åringar
Samtidigt pågår ett betydligt större projekt.
På Borgerskapets mark vid Skinnarviksberget vill organisationen bygga ett nytt vård- och omsorgsboende och nya seniorlägenheter. Det gamla Borgarhemmet ska bevaras och delvis byggas om till bostäder.
Visionen omfattar ljusa gårdar, trädgårdar, terrasser och ett modernt boende där äldre kan fortsätta leva sociala liv.
Behovet är enligt Clark enormt.
Hon pekar på att antalet 80-åringar i Stockholm väntas öka kraftigt under det kommande decenniet samtidigt som en stor del av innerstadens bostadsbestånd är illa anpassat för äldre.
”Tillgänglighet är livsgivande.”
Men projektet illustrerar också en annan gammal Stockholmstradition: det är betydligt lättare att ha stora planer än att få bygga dem.
Borgerskapet har arbetat med projektet i omkring tio år. Detaljplanen har överklagats och processen har fått tas om efter ett formfel hos staden.
Clark räknar med fortsatta juridiska processer och säger att projektet knappast kan börja byggas före slutet av 2020-talet.
”Frihetens intelligens”
Efter tio år som vd tycks Pia Clark framför allt fascineras av människorna som driver företag.
Hon kallar entreprenörskap för en särskild sorts intelligens.
”Det är frihetens intelligens att klara av att vara entreprenör och bygga sin egen business.”
Det är kanske där Stockholms Borgerskap hittar sin moderna uppgift.
En förening som en gång bestämde vem som fick bedriva handel i huvudstaden ska inte längre vakta stadsporten.
Den ska försöka få människorna innanför den att vilja träffa varandra.
Och om Pia Clark får som hon vill blir Stockholms äldsta företagartradition snart också en av stadens modernare klubbar.
Fakta: Viggo Cavling och Stockholms Borgerskap
Viggo Cavling är sedan ett år tillbaka medlem i Stockholms Borgerskap. Medlemskapet innebär att han själv är en del av den organisation som skildras i artikeln.
