Den rikaste promillen i Europa, alltså de rikaste 0,1 procenten, får i snitt omkring 4,5 procent av alla inkomster. Men bakom snittet döljer sig, som vanligt, stora skillnader mellan länderna.
Europas rikaste: Här tjänar de mest – och så placerar sig Sverige
De rikaste blir, hela tiden, rikare.
Faktum är att miljardärernas samlade förmögenhet uppgick till 18,3 biljoner dollar under 2025 – den högsta nivån som någonsin uppmätts.
Nu har World Inequality Database tagit reda på var i Europa den rikaste promillen står för störst del av de samlade inkomsterna.
Läs även: Sverige sämst i Norden – här tjänar man 600 000 kronor mer. Dagens PS
Så placerar sig Sverige
Siffrorna visar att Georgien är det land där den rikaste promillen står för störst del av inkomsterna. Där står de rikaste 0,1 procenten för 10,2 procent av landets samlade inkomster.
Bland EU-länderna toppar Estland med 8,3 procent. Därefter följer Bulgarien med 7,5 procent och Polen med 7 procent.
Även Serbien och Turkiet ligger högt, med 6,9 respektive 6,1 procent. Danmark hamnar också över Europagenomsnittet, med 5,8 procent.
Sverige ligger däremot längre ned i listan. Här går 3,7 procent av inkomsterna till den rikaste promillen. Det är lägre än snittet för Europa och nära nivåerna i Finland och Norge, där motsvarande siffra är 3,5 procent.
Missa inte: Pension: Sverige hyllas utomlands – varannan pensionär fattig. Dagens PS
Skatter och löner spelar roll
Skillnaderna handlar inte bara om hur mycket de rikaste tjänar. Enligt forskare som Euronews talat med spelar även skattesystem, socialpolitik, lönebildning och kapitalinkomster stor roll.
Pawel Bukowski vid University College London pekar på att länder skiljer sig åt i hur mycket de omfördelar inkomster genom skatter och sociala system.
”Länder kan skilja sig åt när det gäller graden av omfördelning, det vill säga hur mycket vi försöker påverka inkomster genom skatter och socialpolitik”, säger han.
Han lyfter särskilt Central- och Östeuropa, där omfördelningen ofta är svagare.
Därför ligger Norden lägre
Även Salvatore Morelli vid University of Roma Tre pekar på att flera faktorer påverkar statistiken. Det kan handla om löner, företagsinkomster, ägande av förmögenheter – men också om pensionssystem, skatteregler och hur kapitalinkomster syns i data.
Han menar att länder med starkare kollektivavtal, mer sammanpressade löner och bredare sociala trygghetssystem ofta har mindre inkomstgap mellan toppen och resten av befolkningen.
”Det kan bidra till att förklara varför skandinaviska och flera västeuropeiska länder ofta har lägre toppinkomstandelar än många ekonomier som genomgått omställning”, säger han.
Läs även: Historisk kapitalflykt: Hit flyttar världens rikaste. Realtid
Har ökat igen
Sett över längre tid har den rikaste promillens andel svängt kraftigt. I Europa låg den på 6,43 procent 1940, föll till omkring 2,7 procent i början av 1980-talet och steg sedan igen.
Runt finanskrisen 2007 närmade sig andelen 5 procent. Därefter har utvecklingen varit mer stabil.
År 2024 låg siffran på 4,54 procent.
Läs också: Hit flyttar världens rikaste: detta driver dem på flykt. Realtid
