Det blev ingen prischock för aluminium, åtminstone inte ännu. Flera orsaker har dämpat problemen som ändå har uppstått.
Den viktiga metallen skulle rusa i pris – experterna fick fel
Den esskalerande konflikten mellan Iran, USA och Israel fick aluminiumpriset att skjuta upp i början, och en del bedömare trodde att det skulle fortsätta i den stilen.
Istället har det fallit tillbaka till nivåer som rådde före krigsutbrottet.
Marknaden tycks räkna med att produktionsbortfall i Persiska viken kan kompenseras av ökade leveranser från Kina och Indonesien.
Produktionen har minskat i Gulfregionen
Priset på aluminium på London Metal Exchange steg i början av juni till den högsta nivån på fyra år, men har därefter fallit tillbaka till omkring 3 170 dollar per ton, skriver Reuters.
Utvecklingen kommer trots att konflikten slagit hårt mot aluminiumproduktionen i Gulfregionen.
Enligt International Aluminium Institute minskade produktionen där med omkring 20 procent under årets första halvår, vilket motsvarar ett årligt produktionsbortfall på mer än två miljoner ton.
Produktionen har påverkats av skador på smältverk i Förenade Arabemiraten och Bahrain, samtidigt som anläggningar i Qatar fortfarande inte körs med full kapacitet.
Läs mer: Island kan ha hittat nyckeln till aluminium-problemet. Realtid
Kina och Indonesien växlar upp
Även logistiken i regionen har försvårats av den ökade osäkerheten kring Hormuzsundet och Röda havet.
Att priserna ändå fallit förklaras framför allt av att Kina och Indonesien snabbt har ökat utbudet.
Kinesiska aluminiumproducenter gynnas av låga råvarukostnader och höga metallpriser, vilket har drivit kapacitetsutnyttjandet till nära full produktion.
Exporten av halvfabrikat som stänger, rör och profiler ökade med 10 procent under årets fem första månader, och maj blev den starkaste exportmånaden sedan slutet av 2024.
Läs mer: Svart svan kan slå mot kritisk råvara. Realtid
Köpte upp i förväg
Samtidigt växer Indonesien snabbt fram som en betydande exportör av primäraluminium efter omfattande kinesiska investeringar i nya smältverk.
Landets aluminiumexport steg kraftigt under 2025 och har fortsatt att öka i år i takt med att nya anläggningar tas i drift.
En annan förklaring till marknadens lugn är att europeiska köpare byggde upp stora lager av indonesiskt aluminium inför införandet av EU:s klimatmekanism CBAM vid årsskiftet.
Dessa lager har fungerat som en buffert när leveranser från Mellanöstern minskat.
Läs mer: Intels rapport slog förväntningarna rejält – ändå faller aktien. Realtid
