Riksbanken överväger att göra förändringar av det penningpolitiska styrsystemet. Syftet är att göra det enklare och mer flexibelt.

Riksbanken kommer precis som tidigare att sätta nivån på styrräntan. Förändringarna, som inte är avsedda att ha några penningpolitiska effekter, är tänkta att genomföras i två steg med start i oktober 2019.

Riksbanken inhämtar nu synpunkter på de föreslagna förändringarna från berörda parter, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Betalningssystemet genomgår stora förändringar. Bland annat finns det ett ökat intresse för att bli penningpolitisk motpart och utvecklingen på betalningsmarknaden med allt fler omedelbara betalningar ställer krav på längre öppethållande i Riksbankens betalningssystem RIX. Därför behöver det penningpolitiska styrsystemet bli enklare och mer flexibelt.

Förändringarna av styrsystemet föreslås ske i två steg. I steg ett, som föreslås genomföras i början av oktober, överväger Riksbanken bland annat att:

ANNONS
ANNONS

– upphöra med de dagliga manuella finjusterande transaktionerna,
– sätta inlåningsräntan på stående inlåningsfaciliteten lika med styrräntan minus 0,10 procentenheter,
– låta utlåningsräntan ligga kvar på, eller nära, styrräntan plus 0,75 procentenheter.

Styrsystemet automatiseras

I och med att den dagliga manuella hanteringen upphör, automatiseras styrsystemet. Räntekorridoren blir samtidigt smalare än idag, vilket innebär att dagslåneräntan fortsatt bör hamna nära styrräntan.

I det andra steget sätts utlåningsräntan på den stående utlåningsfaciliteten till styrräntan plus 0,10 procentenheter. Detta föreslås ske inom två år efter att styrsystemet automatiserats.

De föreslagna förändringarna är inte avsedda att få några penningpolitiska effekter eftersom Riksbanken även framöver kan se till att dagslåneräntan hamnar nära styrräntan.

Riksbanken bjuder nu in de parter som berörs, i först hand de penningpolitiska motparterna men även andra intressenter, att ge sin syn på de föreslagna förändringarna i styrsystemet under sommaren.