Kinnevik betalade 48 procent mer till ledningen än Investor, och levererade 80 procent sämre avkastning. Dagens PS har jämfört de två bolagens utveckling mellan åren 2020-2025.
Arvodesjämförelse: Kinnevik kontra Investor
Det finns en jämförelse som Kinneviks 150 000 aktieägare förtjänar att se. Investor, ett av världens mest välskötta investmentbolag med ett börsvärde idag på cirka 1 100 miljarder kronor, kostade sina ägare 324 miljoner kronor i lönekostnader till ledande befattningshavare under perioden 2020-2025.
Kinnevik, med ett börsvärde som krympt till cirka 15 miljarder idag, kostade sina ägare 479 miljoner kronor under exakt samma period. Det är 48 procent mer pengar för Kinneviks ledning, för ett bolag som är 60 gånger mindre, och levererar närmre 80 procents sämre avkastning.
Dagens PS har sedan länge bevakat hur Kinneviks kris har djupnat och hur institutionella ägare har lämnat bolaget en efter en. Nu kan vi för första gången sätta siffrorna i direkt relation till ett jämförbart investmentbolag, baserat på bådas officiella årsredovisningar.
Vad årsredovisningarna faktiskt visar
Investors moderbolag Investor AB redovisar lönekostnader till sina ledande befattningshavare år för år.
46 miljoner kronor år 2020
55 miljoner kronor år 2021
56 miljoner kronor år 2022
56 miljoner kronor år 2023
56 miljoner kronor år 2024
55 miljoner kronor år 2025
Sammanlagt 324 miljoner kronor på sex år, för en organisation med 16-20 ledande befattningshavare.
Kinneviks vd och ledningsgrupp tog under samma period ut 479 miljoner kronor, varav vd Georgi Ganev ensam svarade för nästan 150 miljoner, räknat inklusive alla utbetalningar han fått.
Avkastningsgapet är ännu mer slående
Investor levererade positiv totalavkastning 5 av 6 år, enligt bolagets egna årsredovisningar.
Plus 19 procent 2020
Plus 55 procent 2021
Minus 10 procent 2022
Plus 26 procent 2023
Plus 27 procent 2024
Plus 15 procent 2025
Dessutom slog Investor sitt jämförelseindex SIXRX varje enskilt år. Kinnevik tappade över 80 procent av aktiekursen under samma period.
Det är inte fråga om olika marknadsförutsättningar. Båda bolagen verkar på samma börs, i samma makromiljö. Skillnaden är förvaltning och strukturen för hur ledningen belönas i förhållande till resultatet.
Det strukturella problemet kvarstår
Alecta, AMF och Första AP-fonden krävde alla samma sak av Kinnevik: En genuin koppling mellan prestation och ersättning. Ingen av dem ansåg att de hade fått det svaret, och samtliga lämnade bolaget. Investor har aldrig mött den kritiken, eftersom systemet fungerat.
Cristina Stenbeck uppgav till SvD att Kinnevik nu har genomfört betydande förändringar vad gäller ersättningsnivåer. Ett nytt incitamentsprogram ska nu koppla utbetalningar tydligare till aktieägarvärde.
Stenbeck uppger att kompensationen till ledningsgruppen och vd:n var 25 procent lägre år 2025 än för år 2024, men underlaget visar att vd:n och ledningen kostade 70 miljoner år 2025, jämfört med 77 miljoner år 2024. Det är en minskning med enbart 9 procent.
Det beror sannolikt på att Ganevs avgångsvederlag på 9 miljoner kronor inte är inräknat, men även om man tar bort det så uppgår siffran ändå bara till strax över 20 procent.
PS analys
Kinnevik har under sex år betalat 48 procent mer än Investor för att förvalta ett bolag som har krympt till en bråkdel av Investors storlek och levererat negativ avkastning, medan Investor har slagit börsen konsekvent.
Att koppla utbetalningarna till prestation och tydligare aktieägarvärde kan ses som ett steg i rätt riktning, men borde vara grundläggande för ett börsnoterat bolag likt Kinnevik.
Problemet med Stenbecks inställning till de sänkta ersättningsnivåerna är att man inte enbart kan se till tidigare års ersättningar och köra på samma linje; man måste se bolagets och aktieägarnas verklighet här och nu och rätta sig därefter.
Investor betalade i snitt 3,2 miljoner kronor per person och år, medan Kinnevik i genomsnitt betalade 10,6 miljoner, baserat på vd:n och ungefär sju personer i ledningsgruppen, enligt SvD:s granskning. Det är 3,4 gånger mer per huvud.
Om Kinnevik hade betalat på samma sätt som Investor, hade den totala ledningskostnaden landat på ungefär 143 miljoner kronor i stället för 479 miljoner. Skillnaden på 336 miljoner hade i stället kunnat gå till aktieägarna, återinvesterats i portföljen, eller använts som buffert.
Kinnevik är inte samma bolag som för tio år sedan, eller ens fem år sedan. Arvodesnivåerna borde justeras från grunden, utifrån det bolag Kinnevik är just nu. De som har hoppats på en snabb vändning får förmodligen vänta länge, då en stor del av problematiken sitter i Kinneviks väggar och kultur.
Läs även: Stenbeck köper Kinnevik för 6,5 miljoner – räddar det förtroendet?
Läs även David Ingnäs artikel om Kinnevik: Se upp med börsens ”högrisk-investmentbolag”
