”Ironiskt nog skapas sårbarhet av mekanismer som infördes för att minska sårbarheten”, säger chefsekonom om centralbankernas farliga ekorrhjul.
Analys: Centralbanker fast i en rävsax – blir sårbara
De penningpolitiska beslutsfattarna uppges i dag uppmuntra till en ond lånespiral som ökar skuldsättningen och därmed risken.
I analysen heter det att centralbanker ”har fastnat i en om och om igen-kriscykel”.
Centralbanker kan subventionera statliga lån oavsiktligt för att undvika en repris på tidigare marknadsexplosioner. Därtill kan makthavarna, framgår det, ”oroa sig för att utlåningsfaciliteter för kriser till och med kan störa deras egen penningpolitik”.
Orosmolnet: Utlåningen bara ökar
Det är The Wall Street Journal som lyfter fram detta och menar att centralbanker gått från att vara långivare i sista hand och marknadsgaranter i sista hand.
Därmed kan företags- och statsobligationsmarknaderna fortsätta att fungera, heter det, och att stödet från centralbanker ofta är avgörande för att undanröja hotet om en finanskrasch under en kris.
Problemet är att systemet uppmuntrar till mer utlåning, därför blir effekten den omvända än vad som är tanken.
Chefsekonom ser ironin i systemet
Huw Pill, chefekonom vid Bank of England, lyfter fram just det i en intervju, konstaterar WSJ:
”Ironiskt nog skapas sårbarhet av mekanismer som infördes för att minska sårbarheten. Så det är lite som en slags whack-a-mole-historia”, säger chefsekonomen.
Enligt tidningen, som hänvisar till Dallas Fed, satt hedgefonder i fjol med statsobligationer värda 2,4 biljoner dollar, vilket uppges vara en ökning från 600 miljarder dollar på tio år.
Risken är uppenbar, enligt analysen, eftersom vinsterna från varje obligationsaffär är små och därför måste hedgefonder, framgår det, ”utnyttja så mycket som 100 gånger för att få en värdig avkastning”.
Då ingrep Fed – och Trump backade
Effekten blir att nya risker uppstår och Fed (Federal Reserve, USA:s centralbank) har tidigare tvingats ingripa när handelsbalansen med statsobligationer svajat.
Det hände 2020 och 2025 drog sig president Trump ur sin tullplan efter signaler om problem i swaphandeln, skriver tidningen.
Chefsekonomen Huw Pill ser med oro på dagens utveckling och konstaterar att när det går fel, då ökar skuldsättningen och gör problemet värre, vilket tvingar centralbanker att skapa fler ”specialverktyg” för att hantera saken.
Därmed skapas en ny uppbyggnad av skuldsättningen.
”Allt detta är sant till det inte är sant”
”Det finns massor av statsobligationer att köpa”, säger han. ”Hur stöder man köpet av statsobligationer? Man gör det attraktivt. Hur gör man det attraktivt? Det finns vissa brister på marknaden. Så dessa brister skapar vinstmöjligheter, men de är inte särskilt stora. Så hur gör man dem mer meningsfulla? Man tillåter att hävstångseffekten byggs upp”, resonerar han och thöjer varningsflagg:
”Det är bra för staten eftersom den kan sälja statsobligationerna till en lägre än den annars skulle ha gjort. Det är bra för finanssektorn eftersom de effektivt kan utvinna dessa hyror. Och det är bra för centralbanken eftersom marknaden verkar vara likvid och fungerande. Men allt detta är sant tills det inte är sant.”
Läs också: Svenska skuldberget växer – utan att någon lånar mer Realtid
Läs även: Warsh-chocken: Därför föll börsen trots oförändrad ränta DagensPS
