Vi lever i en minst sagt speciell börsmiljö. Under mina 35 år som börsbevakare har jag nog aldrig upplevt en så svårtolkad miljö. Analytiker och andra förståsigpåare är sällsynt delade och kan slagkraftigt argumentera för sin egen sida. 

annons
annons

Egen uppfattning

För låt oss först fastslå att ingen vet var börsen ska ta vägen. Den som säger sig vara helt säker är inget annat än en charlatan. Ska man över en längre tid bli framgångsrik måste man bilda sig en egen uppfattning och anamma en strategi som passar ens person. Då ökar chansen att bli framgångsrik. För på en marknad som historiskt ökar i värde med i snitt cirka sju procent årligen så har den tålmodige goda möjligheter att bli förmögen. Däremot brukar den som har bråttom ofta straffas.

En viktig parameter för att lyckas är tidpunkten när man kliver in i marknaden. Görs detta vid fel tillfälle får man en rejäl uppförsbacke – och i värsta fall kan hela ens besparing bli utraderad. Har man dessutom handlat för lånade pengar kan ens finansiella framtid bli riktigt mörk.

Dra öronen åt sig

Den senaste tiden är det många som gått in i aktiemarknaden. Det brukar vara fallet när kvällstidningar, morgonsoffor, taxichaufförer och andra sprider tips om vilka aktier som ska köpas. Normalt brukar de rutinerade investerarna dra öronen åt sig och då proklamera att det är säljläge.

Börsen (OMX Nordic) har stigit cirka 70 procent sedan botten efter coronautbrottet. En sådan uppgång i sig brukar mana till eftertanke. Och när börsen sedan Lehman-kraschen i slutet av 2008 stigit med 670 procent, i stort sett utan större nedgångar, kan man fundera på om det är dags att stiga av.

Mats Hedberg
Dagens PS publisher Mats Hedberg har under sina 35 år som börsbevakare aldrig upplevt en så svårtolkad börsmiljö.

Övervärderad

När dessutom många bedömningsgrunder pekar på att börsen generellt är övervärderad, och vissa aktier stigit extremt mycket blir det ännu svårare. För en del aktier värderas varje vinstkrona över hundra gånger – alltså det så kallade P/E-talet.

Det betyder att vid nuvarande vinstnivå får man vänta 100 år innan pengarna man betalat för aktien är intjänade, och det utan hänsyn taget till inflation.

Det är lätt att tycka att det kanske är läge att stiga av. Men det finns starka skäl att stanna, eller till och med gå in med nya investeringar i marknaden.

Historien upprepar sig ofta. Men varför skulle det vara annorlunda denna gång? Jo två ord: Världens centralbanker!

ANNONS
ANNONS

Historiska tumregler

Centralbankerna, inklusive Sverige Riksbank, har gjort att historiska tumregler inte kan sägas gälla längre. Centralbankerna ändrade spelreglerna för lång tid framåt när man räddade världens finansiella system först efter 9–11, men framför allt efter Lehman-kraschen.

Man bedömde att det finansiella systemet var på väg att fullständigt haverera med oöverskådligt konsekvenser för världens realekonomier som följd. Det var så illa att banker och centralbanker inte längre litade på varandra. Exempelvis misstrodde svenska Handelsbanken svenska Riksbanken till den grad att man stoppade in överskottslikviditet hos amerikanska Federal Reserve istället för hos kollegorna på Brunkebergstorg. Och nu efter coronapandemin upprepade centralbankerna strategin.

Planekonomisk styrning

Vad gjorde då centralbankerna som påverkade aktiemarknaden så i grunden? Jo, man lät sedelpressarna gå för högvarv och toksänkte räntan. Dessutom gjorde man något som aldrig gjorts tidigare – man köpte också obligationer med längre löptid. Den här typen av planekonomisk styrning är ny för västvärldens marknadsekonomier eftersom man satte marknadsmekanismen ur spel vad gäller priset på pengar.

Följden blev en enorm skulduppbyggnad och att västvärldens ekonomier kommit att bada i pengar. Titta bara på fastighetsprisernas utveckling. Till det kan läggas att en del centralbanker också köpt företagsobligationer och aktier.

Extremt lågt

Följden blev att priset på pengar, räntan, blivit extremt lågt. Och med nuvarande räntor blir det mycket svårt att höja räntorna för då klarar inte överbelånade hushåll och företag av att betala räntor och samtidigt upprätthålla sin konsumtion. Hålls inte privatkonsumtionen uppe så packar ekonomierna ihop, eftersom den privata konsumtionen står för cirka 50 till 75 procent av ländernas BNP.

Kort sagt, centralbankerna har målat in sig i ett hörn för en överskådlig tid framåt. Att återställa västvärldens ekonomier till tiden innan 2000-talet är som att be en heroinpundare från en dag till annan att sluta med knarket och istället gå över till råkost och groddar.

Ny jämvikt

Varför är det här avgörande för aktiekurserna? Jo, därför att med en extremt låg ränta blir alternativen till börsen få. Eller uttryckt på ett annat sätt. Varje vinstkrona värderas betydligt högre när räntan ligger kring nollstrecket än när vi hade den tidigare normalräntan på tre till fem procent.

Så om P/E-talet i snitt tidigare låg kring 15, så kanske en ny jämvikt är kring 25 eller 30 med dagens låga räntor. Man kan i alla fall argumentera för det. Det kan vara värt att understryka att det här inte handlar om någon exakt vetenskap, utan det handlar om vilken kompensation människor vill ha för att investera i aktier eller andra värdepapper.

ANNONS
ANNONS

Välfyllda sprutor

Till det kan läggas att marknaden lärt sig att packar aktiemarknaden ihop så rycker centralbankerna ut till aktiepundare med välfyllda sprutor. Därmed kan man argumentera för att risken är låg även om kurserna stigit kraftigt.

Tja, ska då aktiemarknaden fortsätta upp? Vem vet, men Dagens PS förser dig kära läsare med intressanta bedömningar för att bilda dig din egen uppfattning. Nyhetsbreven är packade med artiklar och poddar som kan hjälpa dig att skapa en uppfattning om du ska vara på aktiemarknaden eller inte. Eller på vilket sätt du ska investera.

Läs mer:

Global inflationschock – rysare för aktier [Dagens PS]

Så hög inflation tål börsen – sedan kommer raset! [Dagens PS]

Credit Suisse: Därför är börsen inte övervärderad [Dagens PS]