Räntechocker, bolånestress och växande hushållsskulder. De senaste åren har synliggjort de risker som byggts upp i svensk ekonomi under lång tid.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Utkast: Ekonomens varning: "Stora risker har byggts in i svensk ekonomi"
Det menar författaren och ekonomen Carl Hamilton, aktuell med boken Sanningen om Sverige, hur hamnade vi här?
”Det är inte de små förändringarna i räntan eller inflationen som verkligen skakar hushållsekonomin. Det är de stora sociala förändringarna”, säger han i Dagens PS studio.
Läs även:
Bank-vd:n: Så rustar du för ekonomisk kris. Dagens PS
Fyra beslut som förändrade svensk ekonomi
Carl Hamilton pekar på fyra avgörande politiska beslut som, enligt honom, har ökat risknivån i det svenska samhället dramatiskt:
- Statens abdikation från skolan,
- Omläggningen av den ekonomiska politiken på 1990-talet,
- Nedläggningen av det svenska försvaret,
- Samt en lång period av invandring utan tillräcklig integration.
”Redan från början fanns tydliga varningssignaler. Men beslutsfattarna valde att fortsätta, trots att riskerna var kända”, säger Hamilton.
”Mirakelmediciner” som slog fel
I intervjun menar han att politiker i samtliga fall lovade mer än de kunde hålla. Från ”evig fred” efter nedrustningen, till föreställningen om att friskolor skulle höja likvärdigheten.
”Löftena var enorma. Men på punkt efter punkt har man misslyckats”, säger Hamilton.
”Konsensus är en varningsflagga”
Hur kan man veta när nästa stora politiska felsteg är på väg att ske? Hamilton har ett konkret råd:
”Titta där det råder total konsensus. När både vänstern och högern är helt överens – då finns det skäl att ställa fler frågor.”
Som exempel nämner han det nya militära DCA-avtalet mellan Sverige och USA.
