Chatbotar och AI har lämnat lekstugan och klivit rakt in i terapirummet. En ny brittisk studie visar att AI-terapi inte bara växer explosionsartat – den börjar också ersätta mänskliga terapeuter i en takt som överraskar både forskare och vården. När känslomässiga band till en app blir vardag återstår en fråga: vem fångar oss när algoritmen klappar ihop.
Ny studie: Chatbotar ersätter mänskliga terapeuter


Mest läst i kategorin

När terapin blir en app – och appen blir en relation
Mer än en tredjedel av britterna använder i dag AI för sitt mentala välmående enligt BBC. Men Sverige ligger inte långt bakom. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2025 använder fyra av tio svenskar AI-verktyg i vardagen, ofta för hälsa, information eller emotionell guidning.
NHS har börjat skriva ut appar som Wysa och Limbic som digitala stödhjul, men även svensk vård experimenterar. Projekt som BETSY testar AI-chattbotar vid mild depression och ångest, och forskning från Lunds universitet visar att patienter uppskattar fria AI-svar eftersom de känns mindre dömande än traditionella vårdformulär.
Det är alltså inte längre bara mobilen du laddar – utan din digitala anknytning.
Läs även: AI ritar om mobilkartan – och kanske ännu bättre service
Senaste nytt
Den emotionella loopen – en perfekt storm av närhet
Forskarna vid University of Sussex beskriver en känslomässig loop:
Du öppnar dig.
Chatboten svarar vänligt.
Du känner dig sedd, trygg och fri från mänsklig bedömning.
Resultatet kan bli ökad energi, bättre självförtroende och förändrade tankemönster. I Sverige ser forskningen samma sak: AI kan fungera som en lågtröskel-kompis för lättare psykisk ohälsa, och många föredrar faktiskt att skriva av sig i en chatt snarare än att ringa vårdcentralen.
Men allt detta bygger på en illusion av närhet – en syntetisk intimitet som ingen riktigt har kontroll över.

Det mörka molnet: AI:n som aldrig säger stopp
Det finns en baksida som får forskarna att rynka pannorna. En AI-terapeut kan inte läsa röstläge, ansiktsuttryck eller stämningar. Den är tränad för engagemang, inte för att konfrontera destruktiva tankar.
Flera svenska experter varnar för att just denna bekräftande mekanik kan vara farlig för sårbara personer. En mänsklig terapeut hör när du är på väg åt fel håll. En chatbot hör bara dina ord – och kan fortsätta svara lika vänligt, även när du egentligen behöver akut hjälp.
Vetenskapsrådets senaste sammanställning av psykologiska AI-verktyg varnar just för denna glidning: där en app blir en ersättare snarare än ett komplement.
AI-revolutionen accelererar – men människan jagar fortfarande värme, rytm och rättvisa
I veckans AI+ tar Katarina Gospic och Viggo Cavling sig an allt från Elon Musks rymdplaner till AI-musikens framfart och det svenska miljardbolaget som
Syntetisk intimitet – från kuriositet till kultur
Forskarna i Sussex menar att syntetisk intimitet nu är en del av vår samtid. Sverige ser samma trend: ökningen av AI-användning har enligt SOM-institutet fördubblats på ett år och allt fler yngre svenskar använder AI som emotionellt bollplank.
Problemet är inte att AI vill hjälpa – utan att den inte vet när den inte räcker till.
Därför behövs system som automatiskt höjer handen när en användare egentligen behöver en riktig psykolog, sjuksköterska eller människa. I både Storbritannien och Sverige fyller chatbotar nu luckorna som offentlig psykiatri inte längre hinner med.
Den stora frågan
När AI-terapin expanderar så snabbt att den springer förbi mänskliga terapeuter, står vi inför ett historiskt skifte. Ett slags emotionell outsourcing där vi utvecklar relationer till något som aldrig bott i en kropp.
Det kan vara början på en ny sorts vård – eller en digital återvändsgränd.
Det vi vet är att chatbotarna aldrig slutar fråga hur du mår. Frågan är bara hur mycket du berättar tillbaka.
AI+ skapar fler jobb än den tar – ännu så länge
I veckans AI+ pratar entreprenören och hjärnforskaren Katarina Gospic och redaktören Viggo Cavling om hur AI förändrar teknik, filosofi, ekonomi och övervakning.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.












