Efter skandalerna: Därför frias privatskolan av Skolinspektionen

Fler anmälningar – ett tecken på förändring

I uppföljningen konstaterar Skolinspektionen en kraftig ökning av anmälningar om kränkande behandling. Under vårterminen 2025 gjordes en anmälan. Under perioden 1 juni till 17 oktober gjordes 23.

Det kan låta som ett misslyckande. Myndigheten drar motsatt slutsats. Ökningen beror på att personalen nu anmäler allt som kan vara en kränkning – även misstänkta fall. Det som tidigare hanterades internt, eller inte alls, dokumenteras nu och utreds.

Poängsystemet avskaffat

Ett av de mest omtalade inslagen i skolans interna kultur var poängsystemet, där äldre elever haft makt över yngre genom order, straff och social kontroll. Att bli poänglös har beskrivits som social utfrysning, inte bara på skolan utan långt efteråt.

Skolinspektionen konstaterar att systemet är avskaffat och inte ersatt av något liknande. Skolledningen har tydliggjort att sådana strukturer inte accepteras och elevhälsan ska följa frågan långsiktigt för att säkerställa att systemet inte återuppstår i ny tappning.

Läs även: Därför blev 70-talets barn mer tåliga

Mer vuxennärvaro, mindre elevmakt

Förändringarna är också organisatoriska. Antalet elevhemsföreståndare har ökats från 12 till 18. Rotation har införts mellan elevhemmen för att skapa likvärdiga regler. Uppgifter som tidigare låg på elever i maktpositioner, som städsyn och schemaläggning, har flyttats till vuxna.

Lärare äter numera lunch på elevhemmen, gör lektionsbesök och deltar i mentorsträffar. Kurator och skolsköterska finns även på plats kvällstid. Elever uppger enligt myndigheten att den tidigare kränkande jargongen till stor del har försvunnit.

Läs även: Guld, kolonner och väldigt mycket självförtroende – så funkar Trumps stil

Eleverna får inflytande

Efter kritik om att elever hållits utanför beslutsprocesser har skolan inrättat ett nytt råd där elevrepresentanter deltar i arbetet med planen mot kränkande behandling. Elevernas synpunkter samlas in via klasserna och förs tillbaka till skolledningen innan beslut fattas.

Detta beskrivs av Skolinspektionen som en systematik som tidigare saknats.

Frias – men med en brasklapp

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen följt föreläggandet och att bristerna är avhjälpta. Ärendet avslutas. Samtidigt understryker myndigheten vikten av fortsatt uppföljning för att säkerställa att förändringarna får varaktig effekt.

Det är ett administrativt frikännande, inte ett historiskt bokslut. DN:s avslöjanden visar hur djupt kulturen suttit. Skolinspektionens beslut visar vad som händer när den kulturen utmanas.

Frågan som hänger kvar är enkel, men obekväm:
Är detta slutet på ett system – eller bara början på ett nytt kapitel.

Läs även: Den sista adelskampen i Sverige: De missar jättearvet