Slå tre flugor i en smäll. Enligt en ny studie kan du minska risken för både demens, stroke och depression – samtidigt.
Så minskar du risken för både stroke, demens och depression


Mest läst i kategorin
Hjärn-oro dyker upp hos de flesta av oss förr eller senare.
Inte helt märkligt, kan man tycka. Stroke, demens och depression är trots allt några av våra vanligaste folksjukdomar.
Enligt Demenscentrum beräknas drygt 20 000-25 000 personer insjukna i demens varje år. Liknande siffror gäller för stroke. Samtidigt har nästan var femte person i Sverige någon gång fått diagnosen depression.
Därtill hänger dessa sjukdomar ofta ihop. Har du haft en stroke ökar risken för depression. Har du varit deprimerad ökar risken för demens. Men det finns hopp.
Enligt en ny studie kan så mycket som 60 procent av alla strokefall, 40 procent av demensfallen och 35 procent av alla depressionsfall i äldre ålder kopplas till livsstilsfaktorer – som går att påverka.
Så förebygger du
För att minska risken för demens, stroke och depression bör du enligt forskarna:
- Hålla koll på blodtrycket: Högt blodtryck är den största riskfaktorn för både stroke, demens och depression. Genom att äta mindre salt, röra på dig mer och få i dig mer kalium kan du sänka trycket och således skydda hjärnan.
- Röra på dig – helst tillsammans med andra: Fysisk aktivitet minskar risken för stroke, demens och depression. Ännu bättre blir det om du samtidigt är social: ta en promenad med en vän, cykla med kollegan eller plantera i trädgården med din partner. Det stärker både kroppen och hjärnan.
- Börja i tid: Många tänker att hjärnhälsan blir viktig först senare i livet. Men det är en miss. Att bygga goda vanor redan i medelåldern – eller tidigare – gör stor skillnad på sikt.
Läs även: Slipp cancer, hjärtsmäll och stroke – drick kaffe. Dagens PS
Senaste nytt
Testa din hjärnhälsa
För den som vill testa sin hjärnhälsa tipsar forskarna om Brain Care Score, ett verktyg framtaget vid Massachusetts General Hospital.
Poängen baseras på hur du lever – som kost, blodtryck, sömn och träning – och visar hur du kan förbättra dina vanor.
“Poängen är att använda resultatet som en guide – börja där du vill förbättra dig”, säger Jonathan Rosand, neurolog och forskare vid Harvard, till CNBC.
Studien visar att även låga poäng kan förbättras snabbt om man börjar jobba med sina svagare områden.
Sök hjälp vid tidiga tecken
Slutligen: märker du tecken på nedstämdhet, minnessvårigheter eller plötslig trötthet – ta det på allvar och prata med en läkare.
“Det är till stor hjälp om du kan visa upp din hjärnhälsopoäng hos doktorn och säga: Det här vill jag jobba på”, avslutar Rosand.
Läs också: Ditt hjärta kan vara äldre än du – en vetskap som kan rädda ditt liv. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.