Mobilen förstör semestern – fler svenskar vill koppla bort helt

Skärmen som aldrig tar ledigt

Vi reser bort, men hjärnan stannar kvar i inkorgen. Notiser, mejl och sociala medier fortsätter att kräva uppmärksamhet även när vi sitter vid poolen. En ny Sifo-undersökning, genomförd på uppdrag av resebyrån Ticket, visar att 57 procent av svenskarna kan tänka sig att helt eller delvis minska sin mobilanvändning under utlandssemestern.

Det är ingen marginell trend. Det är ett trötthetstecken.

Instagram ryker – kartan får stanna

36 procent kan tänka sig att skippa sociala medier under semestern. Elva procent går längre och kan tänka sig en helt mobilfri ledighet. Ytterligare tio procent nöjer sig med att stänga av mejlen. Mobilen får vara kvar – men inte som ständig publik, chef och terapeut i fickformat.

Kan Boeing springa förbi Airbus i flygplansracet?

Efter år av tydlig Airbus-dominans visar 2025 konturerna av ett mer jämnt styrkeförhållande mellan världens två största flygplanstillverkare.

Forskningen pekar åt samma håll

Det är inte bara en känsla. Forskning från Karolinska Institutet visar tydliga samband mellan hög mobilanvändning, stress, sömnproblem och psykisk ohälsa. Särskilt skadlig är upplevelsen av ständig tillgänglighet – att aldrig vara helt ledig, ens på semestern.

Samtidigt visar en stor metastudie publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry att hög användning av sociala medier hänger ihop med ökad risk för depression och ångest, särskilt bland unga vuxna. Mekanismerna är välkända: ständig jämförelse, oavbruten stimulans och brist på mental återhämtning.

Inte offline – bara ifred

Det handlar alltså inte om att bli teknikfientlig. Det handlar om att få vara ifred. Att använda mobilen som verktyg, inte som livsmiljö.

Semestern har blivit en motståndsrörelse i slow motion. Mindre scroll. Färre mejl. Mer närvaro. Och kanske är det där den nya lyxen finns – i tystnaden när mobilen äntligen slutar pocka på uppmärksamhet.

Superjumbon som skulle knäcka Airbus – men aldrig lyfte

Superjumbon var tänkt att bli amerikanernas svar på europeiskt flygövermod. Ett dubbeldäckat monster som skulle slå Airbus på tid, logistik och