Svenskarna har samlat på streamingabonnemang som andra samlar på gamla laddare. Men nu verkar gränsen vara nådd. Efter mer än två år av ständig tillväxt stannade den svenska streamingmarknaden upp under andra kvartalet 2026 – samtidigt som priserna fortsätter uppåt och kunderna blivit allt snabbare på uppsägningsknappen.
Streamingfesten är över – svenskarna börjar få nog
Elva miljoner abonnemang – sedan tog det stopp
Under första kvartalet 2026 hade svenska hushåll omkring 11 miljoner betalda streamingabonnemang, nästan två miljoner fler än ett år tidigare.
Det var rekord.
Men under årets andra kvartal försvann tillväxten, enligt nya siffror från analysföretaget Mediavision. Det är första gången på mer än två år som marknaden inte växer.
Bakom utvecklingen finns en ganska enkel förklaring: svenska hushåll börjar bli fulltecknade.
Redan i våras konstaterade Mediavision att mer än fyra miljoner streamingabonnemang hade sagts upp under ett år. Av alla abonnemang som varit aktiva under tolvmånadersperioden hade bara 40 procent legat orörda. Resten hade startats, avslutats eller återaktiverats.
Det är med andra ord inte längre ett äktenskap mellan tittare och streamingbolag. Snarare speed dating.
Detta ska du inte missa på Netflix i augusti
Augusti har redan bjudit på stora serier och en ny, klaustrofobisk thriller — och fler Netflix-premiärer väntar de närmaste veckorna. Här är fem titlar
Reklam blev streamingbolagens räddning
Den senaste tillväxtvågen har framför allt drivits av billigare abonnemang med reklam.
Enligt Mediavision kostar ett reklamfinansierat abonnemang i Sverige i genomsnitt omkring 75 kronor i månaden, jämfört med 126 kronor för en reklamfri tjänst.
Det har gjort det möjligt för hushållen att skaffa ännu en tjänst utan att kostnaden omedelbart känns brutal.
SVT rapporterade nyligen att svenska hushåll numera har omkring tre streamingabonnemang i genomsnitt, jämfört med två år 2020. Under 2025 lade hushållen sammanlagt närmare sju miljarder kronor på streaming, mot 4,5 miljarder 2020.
Problemet för bolagen är att de billigare abonnemangen också ger mindre intäkter per kund.
Enligt Mediavision har den genomsnittliga betalintäkten per abonnemang fallit med 5 procent på ett år.
Netflix höjer istället priset
Samtidigt drar de största streamingbolagen åt andra hållet.
Netflix höjde i maj sina svenska priser med 20 kronor. Standardabonnemanget kostar nu 169 kronor i månaden och Premium 219 kronor.
Den som vill ha Netflix billigare får däremot vänta. Bolagets reklamabonnemang lanseras i Sverige först under 2027. Globalt har Netflix redan mer än 250 miljoner månatliga tittare på sina reklamfinansierade abonnemang.
Strategin fungerar åtminstone ekonomiskt. Netflix omsättning steg med 13 procent under andra kvartalet till 12,6 miljarder dollar, medan intäkterna i Europa, Mellanöstern och Afrika ökade med 14 procent. (SEC)
Priserna pressas upp i Europa
Sverige är inte ensamt.
En ny genomgång från Ampere Analysis visar att priserna på Netflix, Disney+ och Amazon Prime Video har stigit snabbare i Västeuropa än i någon annan del av världen de senaste fyra åren, enligt The Guardian.
Det skapar ett nytt dilemma för streamingbolagen.
De kan erbjuda billiga reklamabonnemang för att locka fler kunder. Eller höja priserna på reklamfria paket för att få bättre lönsamhet.
Men när antalet nya kunder minskar blir den viktigaste frågan inte längre hur många som går in genom dörren.
Det är hur många som stannar kvar.
”Att introducera lägre priser har fungerat för att vinna nya kunder, men är sannolikt inte en långsiktig strategi för hälsosam tillväxt”, säger Fredrik Liljeqvist, analyschef på Mediavision.
Streamingkriget går därmed in i en ny fas.
Först handlade allt om att skaffa abonnenter. Nu handlar det om något betydligt svårare: att hindra dem från att trycka på avsluta abonnemang.
Dyrare abonnemang? Så kan Netflix–Warner-affären slå mot svenska hushåll
Jätteaffären där Netflix tar över Warner Bros kan snart vara avklarad. Det kan dock leda till sämre villkor för konsumenterna – där det blir dyrare även
