Dagens PS
Perfect Weekend

Därför har Eurovision blivit vår stora bråkfest

Pyroteknik, konfetti och dramatik på scen – men årets största explosioner sker ofta i kommentarsfälten. Foto: Valentina Petrova /AP/TT

I teorin är Eurovision enkelt. Några länder skickar varsin artist. Någon sjunger om kärlek, någon annan om frihet, någon tredje kommer in på scenen i silverrustning och spelar elfiol. Sedan röstar vi och går vidare med livet.

I praktiken har Eurovision blivit något helt annat. Numera är tävlingen Europas största årliga gräl.

Inte för att musiken blivit sämre. Utan för att världen runt omkring blivit mycket mer konfliktintresserad.

Från schlager till symbolpolitik

Eurovision föddes efter andra världskriget med en nästan naiv idé: om människor tittar på samma tv-program kanske de också slutar hata varandra lite mindre.

Och länge fungerade det.

Tävlingen var full av blockröstning, grannländer som hjälpte varandra och märkliga scenkläder, men det fanns ändå en grundläggande överenskommelse: det här är underhållning.

Den överenskommelsen känns svagare i dag.

Nu analyseras allt. Vilka länder deltar. Vilka som bojkottar. Vem som applåderar. Hur publiken låter. Hur kameran klipper. Om en artist borde uttala sig om världsläget eller inte.

Plötsligt väger en tonart mindre än en rubrik.

Stones rullar vidare – nytt album i juli

10 juli. Då släpps Rolling Stones 25:e studioalbum. Och än ser de inte slutet. ”Vad skulle vi annars göra”, frågar sig Keith Richards.   Rolling

Loreen, som snart tävlar för Sverige i Eurovision, har uppträtt för pyramidspelsanklagade Crowd1, hon är dock inte den enda, flera andra svenska artister har också gjort det
På scen tre minuter musik. På nätet tre dygn av analyser och upprörda inlägg. (Foto: TT)

Sociala medier älskar konflikt mer än refränger

Det stora skiftet är egentligen inte Eurovision. Det är internet.

Tidigare såg man finalen med några vänner och möjligen en granne som alltid ansåg att Italien borde vinna. Diskussionen tog slut när kaffet serverades.

Nu pågår finalen i fyra lager samtidigt.

Scenen. Kommentarsfältet. TikTok. Och efteranalysen. Den som lyckas skapa mest känslor vinner ofta mer uppmärksamhet än den som sjunger bäst. Det gör att Eurovision börjar likna politiken. Ingen vill bara vara med längre. Alla vill vinna berättelsen.

Europa mår inte toppen

Det går heller inte att separera tävlingen från verkligheten. Europa går in i den här perioden med krig, ekonomisk osäkerhet, kulturdebatter och växande misstro mellan grupper och generationer.

Förr kunde Eurovision fungera som ventil. Nu följer konflikterna med in i arenan.

Och eftersom Eurovision fortfarande är ett av få tv-program där över hundra miljoner människor tittar samtidigt blir det också platsen där allt syns extra tydligt.

Som ett släktkalas där ingen längre lyckas undvika ämnena man lovade att inte ta upp.

Trots allt bråk fortsätter Eurovision göra det få andra lyckas med – få hela Europa att titta samtidigt.

Men bråket är också ett styrketecken

Det finns en annan tolkning. Kanske är det inte ett problem att människor bryr sig så mycket. Kanske är det tvärtom ett tecken på att Eurovision fortfarande spelar roll.

Ingen bråkar om något som är ointressant. Ingen demonstrerar utanför en låt som ingen hört. Ingen analyserar poängsystem om ingen tittar. Det märkliga är att Eurovision fortfarande lyckas samla ett helt splittrat Europa kring samma direktsändning.

Sedan att alla skriker på varandra efteråt – det är kanske bara Europas mest autentiska tradition av alla.

Så blev Michael Jackson större som död än levande

Michael Jackson är fortfarande ett av pophistoriens största namn, men också ett av de mest omstridda. Här följer vi hur hans liv, fall och eftermäle har

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin

Nöje & Underhållning

Hollywood hyllar Eddie Murphy – fick livstidspris och stående ovationer

21 apr. 2026