Det började i Georgiens lerkrus och slutade på Hornstulls vinbarer. Orangevinet skulle bli det naturliga, ärliga alternativet – men blev istället symbolen för vår tids kollektiva självbedrägeri. Ett vin som doftar av frihet, smakar av cider och lämnar eftersmaken av kulturångest.
Från Georgien till Hornstull: så blev orangevinet vår tids surdeg på flaska
Viggo Cavling
Uppdaterad: 14 nov. 2025Publicerad: 14 nov. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Från munkar till mikroviner
Orangevin, denna grumliga vätska som hälls upp på varenda vinbar med nakna tegelväggar, var en gång något äkta. I Georgien har man gjort det i tusentals år – i nedgrävda lerkrus, utan jäst, utan filtrering och utan moralpredikan. Enligt vinresebloggen EatThisTours handlade det om att låta naturen göra jobbet, inte om att signalera att man är en bättre människa.
Men någonstans mellan Tbilisi och Södermalm tog det en märklig vändning. Hipsters med för mycket fritid och för lite syra i blodet upptäckte drycken. Plötsligt blev orangevinet inte en smakupplevelse, utan en livsstil. Flaskorna dök upp på varje trendig krog mellan Nytorget och Hornstull. Vinet serverades i gamla syltburkar, och alla låtsades att det smakade gott.
Veckans perfekta vintips – schnitzel och sköna österrikare
Nu fortsätter Perfect Weekend med veckans vintips – för dig som vill ha något gott i glaset till helgen, men också för dig som vill veta vilka flaskor som sparas i vinkällaren.
ANNONS
Senaste nytt
Från vin till ideologi
”Det handlar inte längre om smak, det handlar om identitet.” Orden kom från en sommelier i stickad väst som såg ut att jäsa själv. The Guardian beskrev redan 2020 trenden som delande: »de ena älskar den lantliga, funky tonen – de andra kallar det defekt.«
Bibendum Wine var mer tekniskt korrekta: de påpekade att många orangeviner ”saknar druvkaraktär och balans”. Men det verkar inte spela någon roll. I dag talar entusiasterna om energi och själ snarare än om smak. Att gilla orangevin är som att gå på experimentalteater – du förstår inte riktigt varför, men du vågar inte erkänna det.
Läs även: Glöm Paris och Rom – här är Europas nya höstfavoriter, Realtid
Surdeg på flaska
ANNONS
Visst finns det undantag. Små producenter i Friulien, Slovenien och Georgien skapar fortfarande magi. Men för varje välgjord flaska finns tio som luktar mögel, barrskog och ånger. Vinjournalisten Simon J. Woolf kallar det ”mer ideologi än oenologi”. Och Wikipedia påminner torrt om att orangevin egentligen bara är vitt vin som jäst med skalen kvar – en definition som låter mindre spirituell än marknadsföringen.
Det är vinvärldens motsvarighet till surdeg: en gång revolution, nu ritual. Ett sätt att känna sig autentisk, utan att riktigt veta varför.
Sanningens stund
Att dricka orangevin har blivit en social övning i självbedrägeri. Du sitter där med ditt grumliga glas, nickar andäktigt och försöker känna smaken av historia – men allt du känner är att du vill ha något kallt och klart.
Så nästa gång någon erbjuder dig ett glas orangevin, säg som det är: ”Jag tar hellre något som går att dricka.” Det finns en gräns mellan naturligt och odrickbart. Orangevinet passerade den för länge sedan.
Perfect Weekend Guide: orangevin
Vad är orangevin? Vitt vin som jäst med druvskalen kvar – vilket ger färg, tanniner och ibland en existentiell kris.
Var kommer det ifrån? Georgien, men hipstrarna gjorde det till en global självhjälpsrörelse.
Hur smakar det? Som en kombination av cider, sherry och studentfilosofi.
Källor: Vanity Fair
ANNONS
Veckans perfekta vintips: Syrah eller Shiraz – samma druva, olika världar
Veckans perfekta vintips: Syrah eller Shiraz? Kärt barn har många namn.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
ANNONS
BLACK WEEKS Spara upp till 54% på Verisure hemlarm
Just nu får du ett riktigt bra pris på Sveriges mest valda hemlarm med brand- och inbrottsskydd. Räkna ut ditt pris och ta del av erbjudandet
Räkna ut ditt pris!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS