Brödet och baguetten som en gång var symbolen för vardagslyx kostar nu bara tre kronor i butik. Resultatet är en gummiliknande limpa som får riktiga bagare att se rött – och kunderna att undra om det ens är värt att tugga.
De rasar – baguetten har blivit för billig


Mest läst i kategorin
Billigt bröd som gummisnodd
En hårddiskont i Frankrike säljer sin baguette för 0,29 euro, knappt tre kronor. På pappret är det ett kap, men i verkligheten får man något som snabbt förvandlas till en seg degklump. Den fungerar som magfyllnad men inte mycket mer. Brödet saknar både doft och smak och blir mjukt redan innan lunch. Det är mer likt ett sällskapsdjur än ett riktigt livsmedel.
Läs även: Svenskarna sviker den riktiga krogen – köar till snabbmat istället
Kedjan som gör jobbet men inte hjärtat
För en euro – cirka elva kronor – blir resultatet bättre. Kedjebageriernas baguetter ser helt okej ut och fungerar till vardagsmaten. Men här finns ingen magi, ingen känsla av att någon faktiskt har bakat brödet med omsorg. Standardiserat, massproducerat och utan själ. Lite som att dricka ett glas vin på kartong – du blir mätt men knappast lycklig.
Läs även: Denna dryck gjorde oss tio procent friskare

Surdeg är lycka i brödform
För 1,25 euro, runt 14 kronor, börjar det hända saker. Hantverksbagarens baguette har knastrande skorpa, luftig mitt och doft av rostade nötter. Den ger ljud ifrån sig när man skär i den – en sorts brödmusik som gör smöret ännu godare. Här förstår man varför baguetten blivit ett kulturarv. Och samtidigt inser man hur billigt fransmännen faktiskt får äta jämfört med oss i Sverige.
Den svenska baguetten på uppgång
Här hemma är vi vana att betala tre till fyra gånger mer för samma kvalitet. En baguette på ett riktigt surdegsbageri i Stockholm kan lätt kosta 50 kronor. Ändå står folk i kö en hel lördagsförmiddag för att komma över den. Skillnaden mellan bake-off och hantverk är så stor att den högre prislappen känns logisk. För även om Sverige inte har baguetten som nationalikon, är vi på väg dit: bröd har blivit en statussymbol.
Källa: La Dépêche du Midi
Läs även: Därför är kanelbullen trygg och pirogen livsfarlig

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.