På 1980-talet dök en ny dryck upp i de svenska kylskåpen. Den såg oskyldig ut, men visade sig bli en riktig folkhälsorevolution. Forskare kan nu visa att den som bytte till den nya varianten blev omkring tio procent friskare – och fick ett längre liv på köpet.
Denna dryck gjorde oss tio procent friskare


Mest läst i kategorin
En gång i tiden var Sverige ett land av helfetmjölksdrickare. Till frukost, lunch, middag och kvällsmackan stod alltid en blåvit kartong på bordet. Lättmjölk fanns inte ens i tanken. Men i mitten av 1980-talet kom en ny produkt in i kyldisken – och ändrade både svenskarnas vanor och folkhälsan.
Läs även: Kryddan som sänker ditt kolesterol och räddar hjärtat
När mjölken blev smalare
Arla lanserade lättmjölken 1984. Den innehöll bara 1,5 procent fett jämfört med helfet mjölks 3,5 procent. Snart stod skolbarn över hela landet och hällde ur röda, blå och gröna paket. För många blev den gröna kartongen symbolen för 1980-talets nya hälsomedvetenhet.
Forskning från Norge visar nu att skiftet verkligen gjorde skillnad. De som höll fast vid helfet mjölk på 1970- och 80-talet hade högre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. De som istället bytte till lättmjölk eller skummad mjölk fick i snitt tio procent lägre dödlighet. Särskilt kvinnor verkade vinna på bytet.

Tio procent friskare med lättmjölk
Forskarna jämförde mjölkdrickare som höll sig till helfet med dem som gick över till lätt eller skummad. Resultatet: ett glas om dagen med lättmjölk var i längden betydligt bättre för hjärtat än ett glas helfet. De som drack mest helfet mjölk – ungefär en halv liter om dagen – hade 13 procent högre risk att dö av hjärtinfarkt.
Allt handlar om fettet. Kalcium, jod och B-vitaminer finns i alla varianter. Men helfet mjölk innehöll mer mättat fett och transfetter, och det slog direkt mot hjärtkärlsystemet.
Den nostalgiska röda kartongen
Precis som i Norge har helfet mjölk börjat göra comeback även i Sverige. Råmjölk, lantmjölk och “naturliga” varianter lockar nya hipster-generationer. Professorer påminner dock om att det är en romantiserad bild. Hälsomässigt är den gröna eller blå kartongen fortfarande det smartaste valet.
Livsmedelsverket rekommenderar i dag tre portioner mjölk eller mejeriprodukter om dagen, motsvarande ungefär en halv liter. Men välj gärna magra varianter.

Folkhälsans glömda hjälte
Så även om reklamen från 1980-talet mest handlade om sportiga barn och mjölkmustascher, var lättmjölkens lansering en av de viktigaste hälsoreformerna i modern svensk historia. Den gröna kartongen förlängde helt enkelt svenskarnas liv.

Perfect Weekend Guide till denna dryck:
– Röd mjölk (3 procent fett): God men riskabel för hjärtat.
– Grön mjölk (1,5 procent fett): Samma nyttigheter men mindre fett.
– Blå mjölk (0,5 procent fett): Nyttigast men minst populär.
Källa: Universitetet i Oslo, Livsmedelsverket, The American Journal of Clinical Nutrition 2025.

Den dolda sanningen om färdigriven ost
Att ta en påse färdigriven ost ur kyldisken känns som ett genidrag när middagen ska fixas på tio minuter. Pizza, pasta, gratäng – klart på ett kick.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

I Sverige kostar floppade projekt många miljarder. Ofta går det fel redan från början. Undvik detta och delta i kostnadsfritt event där vi med enkla verktyg ger dig tips och råd hur du ska undvika att floppa.