En drönare med sprängladdning och detonator hittades i natt bara meter från ett ukrainskt fraktplan vid flygplatsen Leipzig/Halle. Tyska inrikesministern kallar händelsen en ny farlighetsnivå i hybridkriget. Tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver att Tyskland saknar fungerande försvar.
Sprängladdad drönare vid Leipzig: "Tyskland saknar fungerande försvar"
Drönaren hittades strax före midnatt mellan den 4 och 5 augusti på plattan vid Leipzig/Halle flygplats, bara några meter från ett av flera ukrainska Antonov-fraktplan som parkerats där under kriget.
Samtidigt krockade en misstänkt andra drönare med ett DHL-fraktplan som just lyft, vilket tvingade planet till en oplanerad landning i Hannover. Ett tredje, ännu oidentifierat föremål upptäcktes senare på landningsbanan.
Ny farlighetsnivå
Röntgenundersökning visade att drönaren bar på sprängämnen och en detonator. Enligt vissa uppgifter militärgradsexplosivt, snarare än hemmagjort sprängmedel som först misstänktes.
Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt kallade händelsen en hybridattack som ”öppnar en ny farlighetsnivå”. Ukrainas ambassadör i Tyskland, Oleksij Makejev, pekade direkt mot Ryssland: ”Vem annars skulle det kunna vara?”.
Rysk hybridkrigföring mot Tyskland
I en ledare om utvecklingen menar Frankfurter Allgemeine Zeitung att attacken inte ska ses som en isolerad händelse, utan som del av en bredare hybridkrigföring från Ryssland eller ryskstödda sabotagegrupper i väst.
Enligt tidningen rapporterades omkring 1 000 drönaröverflygningar i Tyskland förra året, utöver sabotage och ett stort antal cyberattacker.
Leipzig i händelsernas mitt
Leipzig har varit måltavla tidigare: redan 2024 fattade ett brandbombspaket eld på flygplatsens DHL-terminal, en händelse tyska säkerhetstjänsten BfV kopplat till Ryssland.
Dessutom dömdes en kinesisk medborgare förra året för att ha spionerat på flygplatsens frakt- och tidtabeller.
Rätt att skjuta ned drönare
FAZ riktar skarp kritik mot de tyska myndigheterna och menar att nya försvarscentrum och riktlinjer hittills haft liten praktisk effekt.
Verkligheten är delvis mer nyanserad: Bundestag antog i februari ändringar i luftsäkerhetslagen som för första gången ger Bundeswehr rätt att skjuta ner fientliga drönare inom Tyskland, som en sista utväg.
Steg i rätt riktning
Experter är dock oense om hur mycket det faktiskt förändrar läget.
Verena Jackson vid Bundeswehrs universitet i München, som forskar om nationell säkerhetsrätt med särskilt fokus på modern krigföring, bedömer lagen något mer positivt än flera andra experter i debatten. Hon kallar den ”ett steg i rätt riktning” men betonar samtidigt att den ”definitivt” inte är tillräcklig i sig.
Öka krigsreserven
Regeringen har samtidigt beslutat om en reservstyrkelag som ska öka Tysklands krigsreserv till minst 200 000 personer till 2035, utöver en aktiv styrka på 260 000.
Enligt tyska medier är dock endast omkring 66 000 reservister i dag fast integrerade i Bundeswehr. En påminnelse om det glapp FAZ:s ledare pekar på mellan politiska ambitioner och praktisk förmåga.
Stor omställning
Leipzig-incidenten inträffar mitt i den mest omfattande omställningen av tysk försvarspolitik sedan kalla krigets slut.
Sedan förre kanslern Olaf Scholz utropade en ”Zeitenwende” 2022 har Tyskland stegvis övergett decennier av tillbakahållsamhet: försvarsbudgeten för 2026 landar på drygt 108 miljarder euro, ett rekord sedan Förbundsrepublikens grundande. Räknas Ukrainastödet in hamnar totalsumman nära 120 miljarder euro.
Stor mängd soldater utbildas
Ny värnplikt införs efter svensk förebild, en reservstyrkelag ska tredubbla antalet insatsberedda reservister, och regeringen siktar på att pumpa in upp till en biljon euro i försvaret fram mot decennieskiftet.
Målet är att kunna möta ett potentiellt ryskt angrepp mot Natos östflank redan 2029, enligt försvarsminister Boris Pistorius egen tidslinje.
Svårfångade hot
Just däri ligger den spänning som FAZ:s ledare sätter fingret på. De stora, synliga satsningarna, stridsvagnar, reservister, miljardbudgetar, har hittills inte matchats av samma tempo när det gäller det svårfångade hotet från drönare, sabotage och cyberattacker under tröskeln för öppen krigföring.
Kritiker inom oppositionen, från Vänsterpartiets tyska motsvarighet till budgetansvariga i De gröna, har samtidigt ifrågasatt om de enorma summorna faktiskt används rätt eller bara skapar vad en grön ledamot kallat en ”miljardkarusell som knappt går att kontrollera”.
Leipzig blir därmed ett konkret exempel på en bredare fråga: om Tysklands historiska upprustning löser morgondagens storskaliga hot, samtidigt som säkerhetsluckor mot dagens mer subtila hybridattacker riskerar att bestå.
