Allt fler människor i väst packar väskorna och lämnar sina hemländer – och utvecklingen går snabbt. Bedömare menar att detta kan få stora ekonomiska och politiska konsekvenser.
Rekordmånga lämnar sina hemländer – ny trend i väst
Redan i fjol konstaterade Dagens PS att mer än en av tio EU-medborgare vill lämna sitt hemland de närmaste fem åren.
Högst flyttvilja finns i Portugal och Ungern, där 16 procent vill flytta. Därefter följer Frankrike (15 procent) samt Grekland och Polen (12 procent).
Fenomenet kallas numera för den framväxande “expat-ekonomin” – där människor i allt högre grad flyttar mellan länder för arbete, livsstil eller politik.
Missa inte: Iran säger nej till USA – så påverkas din ekonomi. Dagens PS
Rekordmånga lämnar väst
En ny analys från The Economist visar att omkring 4 miljoner människor lämnade 31 västländer under 2024. Det är ungefär 20 procent fler än före pandemin.
I Sverige har utvandringen ökat kraftigt. Antalet personer som lämnar landet varje år är nu över 60 procent högre än före pandemin, enligt analysen.
I Kanada var utflödet 34 procent högre än sex år tidigare och i Nya Zeeland låg det 29 procent över 2019 års nivåer. Italiens statistikmyndighet talar om en ”boom i emigration”.
Utvecklingen har länge varit svår att mäta, men bättre data ger nu en tydligare bild av omfattningen.
Inte bara tillfälliga migranter
En del av ökningen beror på att fler tillfälliga migranter lämnar – exempelvis studenter och arbetskraft som återvänder hem.
Men det är inte hela förklaringen.
I flera länder ökar även utflyttningen bland de egna medborgarna. I Irland har den stigit med 29 procent jämfört med 2019. I Nya Zeeland är ökningen hela 74 procent.
Särskilt tydligt är att unga och välutbildade flyttar oftare än andra. Redan 2024 rapporterade PS att en miljon italienare har lämnat landet under det senaste decenniet. Bland dem är en tredjedel unga, högutbildade vuxna.
Läs även: Historisk kapitalflykt: Hit flyttar världens rikaste. Realtid
Tre drivkrafter bakom flyttvågen
Bakom utvecklingen finns främst tre orsaker.
För det första har pandemin förändrat synen på arbete. När distansarbete blev normalt öppnades möjligheten att bo långt från arbetsgivaren – även i andra länder.
För det andra spelar skatter en roll. I flera västländer har skatten på höginkomsttagare ökat, vilket gör det attraktivt att tillfälligt flytta till länder med lägre skatter.
För det tredje handlar det om politik. Missnöje med den politiska utvecklingen driver människor att lämna. Enligt forskning finns det dessutom tecken på att “demokratisk tillbakagång tenderar att öka emigrationen”.
Kan slå hårt mot hemländerna
När människor flyttar påverkas ekonomin.
Länder som förlorar unga och utbildade invånare riskerar att gå miste om framtida skatteintäkter. Problemet är särskilt stort i mindre ekonomier med åldrande befolkning.
Utvandring kan också påverka politiken. Forskning pekar på att de som lämnar ofta är mer liberala än de som stannar, vilket kan förändra den politiska balansen i hemlandet.
Men världen som helhet kan vinna
Samtidigt finns en ljusare sida.
De som flyttar bidrar med kompetens där de hamnar. Och många återvänder senare med nya erfarenheter, kapital och nätverk.
I Nya Zeeland återvänder till exempel omkring 40 procent av de som lämnar.
Slutsatsen är att världen blir allt mer sammanlänkad – där människor, idéer och pengar rör sig snabbare än tidigare.
Men för enskilda länder kan priset bli högt när allt fler väljer att lämna.
Läs också: 45 procent gör samma sak med skattepengarna: ”Klokt val”. Dagens PS
