Ett nytt försök att få slut på kriget mellan USA, Israel och Iran har kört fast och Trump hotar med eskalering. Hur påverkas din ekonomi?
Iran säger nej till USA – så påverkas din ekonomi
Enligt uppgifter till Al Jazeera har Iran tagit emot en 15-punktsplan från USA med syfte att avsluta konflikten.
”Det är inte vackert, ens på papper”, säger en diplomatisk källa som beskriver förslaget som ”extremt maximalistiskt och orimligt”.
Iran menar i sin tur att man förvisso vill få ett slut på kriget – men på egna villkor.
Bland kraven finns kompensation för skadorna efter veckor av attacker från USA och Israel, samt garantier för att nya angrepp inte ska ske.
Läs även: Elprisexperten: Kan bli en dyr sommar för svenska hushåll. Dagens PS
USA hotar med eskalering
Från amerikanskt håll är tonen hård.
Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt säger att presidenten föredrar fred, men varnar samtidigt för konsekvenser om Iran inte ger efter.
”Om Iran misslyckas med att acceptera verkligheten i det nuvarande läget – om de inte förstår att de har blivit militärt besegrade och kommer att fortsätta bli det – kommer president Trump att se till att de träffas hårdare än någonsin tidigare”, säger hon, och tillägger:
”President Trump bluffar inte och han är beredd att släppa loss helvetet”.
Men vad händer egentligen med din ekonomi om kriget eskalerar?
Så kan kriget slå mot din plånbok
”Jag börjar bli ganska orolig. Om vi inte inom närmaste veckan eller så får en tydlig deeskalering, kanske helst ett slut på kriget – vilket jag inte riktigt ser att vi är på väg mot – kommer det här nog bli ganska stora effekter”, säger Jens Magnusson, SEB:s chefsekonom.
Blir kriget långvarigt eller sprider sig i regionen kan effekterna märkas även hos svenska hushåll.
Missa inte: Bostadsägare riskerar avgiftshöjningar: ”Blir svåra att undvika”. Dagens PS
Dyrare bensin
Det första som brukar reagera är energipriserna.
Redan nu har oron i Mellanöstern fått både olje- och gaspriser att stiga kraftigt. Terminspriserna på gas i Europa har ökat med över 40 procent och oljepriset har snabbt rört sig uppåt. Och det slår mot plånboken.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Drivmedelspriserna i Sverige har redan stigit med mellan 20 procent och 30 procent på kort tid. Om kriget eskalerar ser analytikerna, i ett värsta scenario, ett möjligt oljepris på mellan 120 och 150 dollar per fat. I svenska kronor innebär det ett tryck uppåt som snabbt når pumpen.
Bara förväntningar om ett värre läge kan innebära att bensin och diesel blir flera kronor dyrare.
Sverige är dessutom beroende av importerade drivmedel, vilket gör oss extra känsliga för störningar.
”Vi ger inga prognoser och det är ingen som kan veta vad som nu kommer att hända med olje- och drivmedelspriserna. Men läget är väldigt allvarligt och det finns utan tvekan risk för en fortsatt turbulens på prissidan”, säger Johan Söderberg, chef för bränsleförsörjningen på Circle K i Sverige till Dagens Industri.
Dyrare resor
Till följd av det stigande bränslepriset står flygbranschen inför ökade kostnader, detta efter en kraftig uppgång i priset på jetbränsle. Cirka 40 procent av världens flygbränsle kommer nämligen genom Hormuzsundet.
Detta kan slå mot den som planerar en resa. Redan nu märks effekterna i form av dyrare biljetter och inställda avgångar – en utveckling som kan fortsätta om konflikten inte deeskalerar.
Högre räntor – bolånet kan bli dyrare
”Fortsätter konflikten under stora delar året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Faktum är att kriget redan nu vänt upp och ner på ränteutsikterna. I stället för sänkningar menar flera bedömare att räntorna kan behöva höjas igen.
Bakgrunden är enkel:
Dyrare energi driver upp inflationen, vilket kan tvinga centralbankerna till räntehöjningar.
”Kraftigt och varaktigt stigande energipriser, liksom eventuellt andra störningar i globala leveranskedjor, bromsar tillväxten i världen. De kan trigga en ny inflationsuppgång som gör hushållen fattigare och tvingar centralbanker att hålla högre räntor. Vi är inte där ännu, men det är definitivt en risk”, skriver Magnusson hos SEB.
För den med bolån kan det innebära högre månadskostnader och mindre marginaler i ekonomin.
Läs också: Premiepensionen viktigare än du tror – så ska du tänka. Dagens PS
